Ledare: "Rubriken falsk – innehållet det intressanta"
I förra veckan skrevs en ledare av den Liberala nyhetsbyrån vilken publicerades i bland annat Gefle Dagblad och Hallands Nyheter. Rubriken löd: ”Att Svensk Travsport inte har blodsregler är en skam”. Det faktum att rubriken är falsk kan lämnas därhän – innehållet är det intressanta.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Skribenten Malin Lernfelt är kritisk till hur blodsregeln – ja, den finns ju – hanterats, förändrats och hur frågan har bevakats av medier. Likt journalisten Daniel Enestubbe, som nyligen skrivit en krönika i Tidningen Ridsport på samma tema, adderas gärna ekonomin och närheten till spelet.
”Jakten på pengar visar sig gång på gång vara viktigare än allt annat. Hästarna tycks inte ses som annat än förbrukningsvaror”, skriver ridsportfanatikern Lernfelt.
”Det handlade inte om hästvälfärd. Det handlade om kusk- och bettingvälfärd”, skriver Enestubbe, som också bloggar under aliaset Ponnypappan apropå hur frågan om blodsregeln hanterades av ”travmedia”.
Frågan är högaktuell
Det här är intressanta perspektiv. I synnerhet eftersom det i huvudsak inte är vad som debatterats inom travet när det kommer till blodsregeln eller för den delen hästvälfärd. Men oavsett om man som läsare håller med eller inte i det här fallet – när poänger blandas med rena galopper – bör travet vara självkritiskt.
Travets relation till (spel)pengar kommer alltid att finnas i argumentationen vare sig det är befogat eller inte och användas som bränsle vid varje givet tillfälle. I den bästa av världar borde rid- och travsporten vara kärleksfulla syskon men begreppet syskonbråk ligger betydligt ofta närmare till hands, trots ATG:s omfattande överbryggande arbete.
Travsportens blodsregel justerades marginellt i somras. Blodvite innebär inte längre automatiskt startförbud och blodvite som uppstår efter kommandot ”start om en minut” föranleder inte strykning, tidigare var det fram till ”klart-kommandot”. Inom ridsporten, som får anses vara en föregångare i avseendet blodsregel, är frågan också högaktuell.
Över 66.000 namnunderskrifter
Det internationella ridsportförbundet (FEI) föreslog att ändra blodsregeln, något som mött oerhört motstånd. En namninsamling initierad av den tyska journalisten Claudia Sanders samlade in över 66.000 namnunderskrifter världen runt. Budskapet? Mildra inte – stå fast vid att synligt blod ska innebära att ekipaget tas ur tävling, vilket också var den svenska hållningen.
Den 7 november beslutade emellertid FEI, tvärtemot det svenska lägrets starka vilja, för en justering. I stället för omedelbar uteslutning (diskning) innebär blodvite ett varningssystem där ryttaren, vid upprepade incidenter, stängs av (fortsatt hårdare regler än i travet). Men om blodet anses bero på exempelvis att hästen har bitit sig i tungan ses det som klart förmildrande.
“Gått i travets riktning”
Tidigare har det varit möjligt att peka på ridsportens tydlighet, men det är inte längre så enkelt. Den internationella synen är tydlig – om än inte enhällig i omröstningen – medan den svenska uppfattningen fortsatt är att blod omedelbart ska innebära diskning.
Slarvigt uttryckt kan man säga att det nya förhållningssättet inom ridsporten gått lite i travets riktning. Förespråkarna för FEI:s nyinstiftade regelverk menar att det är en positiv upptrappning av hästvälfärdsarbetet då uppföljning (efter blodvite) numera är praxis vilket det inte var tidigare.
“Används som vedträ i redan infekterad brasa”
Den positiva vinkeln är att sporterna, trots allt, verkar närma sig varandra. Det finns dock en risk att nyheten används som vedträ i en redan infekterad brasa. Att försöka komma framåt genom attack, oavsett om travsportens aktiva i stort tycker att den externa bilden som målas upp bygger på okunskap och motvilja, är knappast klokt.
A-tränaren Joakim Lövgren pratade om just det här i en Travronden-intervju i höstas: ”Har vi inte allmänhetens gillande, så är vi körda. Det ligger ett stort ansvar på oss själva här. Hur vi paketerar oss, presenterar oss, uttrycker oss.”
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.