Ledare: "Stackars älskade Zarina Bi – nu får det väl vara nog"

Älskade Zarina Bi. Det som hände i lördags ska inte få hända. Det ska inte få hända dig, det ska inte få hända någon annan häst i världen. Ingen häst är värd att behandlas på det sättet som skedde i värmningen på Örebrotravet där din körsven delade ut två kraftfulla enhandare. Det är förkastligt. Vid fall där hästar likt du far illa bör straffet vara stenhårt från sportens sida. Inget annat än att travhästar älskas kan accepteras.

Att trav i grunden är en fantastisk sport tror jag att de allra flesta som läser denna ledare anser. Travsport handlar mycket om energi, känslor, spänning och engagemang. Allt tack vare hästen. Någonstans måste vi ställa oss frågan vad vi begär av den fyrbente.

För en tid sedan tog Travronden upp drivningsfrågan. Detta med anledning av att Australien ser över sina drivningsregler. Så här uttryckte sig domarbasen Brent Fisher: "Jag kunde inte förklara för min dotter varför vi slår på hästarna. Det gav mig en tankeställare kring användandet kring körspöet. Tiden ser annorlunda ut nu".

Oavsett om man ser problematiken kring körspöet eller inte bör huvudspåret alltid vara att värna om det bästa för hästen. Utifrån det perspektivet ter sig argumentet att "drivningarna i Sverige ser bra ut" ganska märkligt. Att någonting ser bra ut bör vara sekundärt. Primärt bör vara att reglerna är korrekta, hårda och framför allt starka sett till påverkan på hästen.

När händelser som den på Örebrotravet inträffar ifrågasätts inte bara körspöets användningsområde, utan även travsporten i stort. Trots att det är en enskild utövare som genomför vidrigheterna.

Vi inom travet måste bli bättre. Det handlar inte bara om att bestraffa sådana här händelser hårt. Vad vi framför allt måste visa på är att våran kontrollapparat fungerar – att den är omfattande och att den är transparent.

Vår sport bygger på att vi tävlar med djur. För att legitimera det måste vi styrka att våra hästar mår bra – i träning, under lopp och inte minst efter lopp. Framför allt det sistnämnda finns det stor förbättringspotential för.

3,7 procent, eller drygt en häst på 30, tas det dopingprov på efter lopp i Sverige. Banveterinärerna har fullt upp med att kolla på uppvärmningar, provstarter och lopp, vilket är deras uppgift enligt Jordbruksverket. Travarhälsan, som är en kontrollfunktion från Svensk Travsports sida, kollar sällan mer än tio procent av de startande hästarna innan loppen. Och det är nästan enbart i samband med dopningprov som hästar ses över grundligt efter loppen – alltså drygt en av 30 hästar som startar. Hur de andra 29 mår efter loppen har Svensk Travsport inte en aning om. Det elementära här, och själva poängen, är att ingenting i regelväg är gott nog så länge kontrollapparaten inte fungerar.

Kontrollapparaten fungerar i extraordinära fall, likt det i lördags, men det är inte bara extraordinära fall som leder till negativ påverkan på hästen. Och så länge kontrollapparaten inte är god nog kommer kritiken öka, inte minska. Åtminstone i det långa loppet.

Men. Frågan är om Svensk Travsports vill se en starkare och mer transparent kontrollapparat. Så som det är i dag bestraffas det som upptäcks, men det görs otroligt lite för att upptäcka saker i samband med, eller efter tävling.

Om syftet från Svensk Travsports sida varit att skydda hästen i alla lägen – då hade kontrollapparaten och bestraffning för brott mot hästens välfärd stärkts för länge sedan. Nu känns det som att det minst lika mycket handlar om att mörka vad som försiggår – istället för att aktivt arbeta för att visa på att travsporten har berättigande.

För en tid sedan pratade jag med en aktiv som var bekymrad över blödande hovar. Personen menade på att det sker i betydligt högre grad än vad bestraffningslistorna ger sken av. Jag talade dessutom med en annan som ansåg att en fem meter lång, ljus betongssträcka (det kan lika gärna vara en ljus gummimatta, om kostnaden är problemet) borde läggas vid utfarten av banan till stallbacken. Personen föreslog att alla ekipage måste köra igenom den. Detta för att kontrollera så samtliga hästars hovar är hela även efter loppen.

Åtgärder bör även tas för att undersöka övriga hästar efter loppen i en betydligt högre utsträckning än vad som görs i dag. För att visa på att man tar hästens välmående på allvar – och för att kunna försvara sig när det blåser.

Att alla hästar grundligt kollas igenom direkt efter lopp ska inte ses som en utopi utan som ett mål att sträva efter. Prislappen? Hög – men kostnaden för att förlora travets legitimitet är betydligt, betydligt högre. Samtliga aktiva bör välkomna att kontrollapparaten ökas betänkligt. 

Detta bör ses som ett positivt steg i hästvälfärdarbetet, det bör ses som en självklarhet i samband med tävling med djur. 

Det är enklare och av större tyngd att argumentera för sin sak när man kan visa på reella fakta för vad man egentligen gör – och fakta på hur hästarna egentligen mår. Någon sådan statistik förs inte i dag. På en rak fråga kan Svensk Travsport i dag inte säga hur många hästar som fått märken efter en tävlingsdag eftersom alla hästar inte undersöks. Det känns inte tryggt.

Paragraf 70: "Den, som genom uppträdande eller verksamhet med anknytning till travsporten skadar eller kan antas skada travsportens verksamhet eller travsportens anseende hos allmänheten, kan för bestämd tid eller för alltid förbjudas deltaga i travtävlingar".

Svensk Travsport bör inte värja sig mot att nyttja den paragrafen betydligt oftare än vad som sker i dag. För travsportens framtids skull. Att vara licenserad travtränare kan aldrig vara någon rättighet –men hästarna har en rättighet. Att behandlas väl. De som inte handlar efter det bör tas ifrån licensen. För att fler hästar inte ska behöva behandlas som Zarina Bi.

AV: DENNIS ENGELBO

I KORTHET: Som tränare har man ett ansvar, alldeles oavsett om kusken har licens eller inte. I paragraf 31 i tävlingsreglementet står det tydligt: "Tränaren ansvarar för att körsven eller ryttare är lämplig att värma eller tävla med den aktuella hästen." Det kan Alessandro Gocciadoro aldrig skylla ifrån sig.

CITAT: "Känns fel att köra hästarna" (Hannu Torvinen var uppsatt på Alessandro Gocciadoros hästar på lördag, men nu väljer han att stå över styrningarna.)