Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Super Days blev inte någon succé"

Foto: TR BILD
V86 lanserades 2011 och de tre senaste åren har kampanjen Super Days arrangerats. Foto: TR BILD

Spelet ser ut att påverkas i dessa tider.
V86 Super Days blev inte någon succé och kanske är konjunktursvängningen något som biter tag i spelbranschen i större utsträckning än tidigare?

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Förra onsdagen avslutades kampanjen V86 Super Days. Under åtta dagar erbjöds sex V86-omgångar där finalen var kryddad med en extra stor jackpott då pengar fonderats under en period. Konceptet hade premiär 2020 och arrangerades då, liksom 2021, i månadsskiftet augusti-september, således en månad tidigare än i år. Syftet med flytten var förstås att öka intresset.

– Vi upplever att den här flytten är bäst både för helheten i ATG:s erbjudande och för V86 Super Days, sade hästspelschefen Nicklas Jonsson i ett pressmeddelande.

För ett år sedan lät han även meddela att konceptet, under premiäråret, överträffade bolagets ”alla högt ställda förväntningar”.

Hur gick det i år då?

Förväntningar och prognoser, sällan eller aldrig uttalade i förväg, har en tendens att synka förträffligt med utfallet, spelbolag tycks vara immuna mot nederlag eller missräkningar, åtminstone enligt den externa kommunikationen.

Intresset var förstås mycket större än vid vanliga V64-omgångar: 121,7 miljoner kronor uppgick bruttoomsättningen till under den gångna veckan att jämföra med 133,9 i fjol. Det ska poängteras att kampanjens avslutande jackpott var klart större i fjol: 27,6 miljoner att jämföra med 17,2 i år. Tittar man tillbaka på premiären – ett år som var kraftigt gynnat av ”coronaomsättningen” är tappet 33,7 miljoner kronor eller 22 procent. Normalt sett är dessutom omsättningen starkare en månad in på hösten än i slutet av sommaren.

Jämförelser med begränsad kvantitet kan vara känsligt, inte allra minst för omvärldsfaktorer vilket coronapandemin kanske är det allra tydligaste exemplet på i ATG:s historia. Möjligen kan en del av omsättningstappet härledas till samhällets mående med den pågående kraftiga inflationen vilket leder till att den disponibla inkomsten är lägre. Under finanskrisen 2008-2009 gjorde Svenska Dagbladet nedslag i branscher som trots läget klarade sig bra.

– Spel har ju traditionellt varit ganska konjunkturokänsligt. En trisslott köper folk nog oavsett om tiderna är bra eller dåliga, sade Andreas Jansson, dåvarande informationsdirektör på Svenska Spel.

Med andra ord har spel historiskt haft en förmåga att klara sig förhållandevis bra även i sämre tider. Något som möjligen kan upplevas överraskande i ljuset av antalet spelbolag, paketeringar och ATG:s siffror historiskt är att spelet har gått ned de senaste decennierna. För sju år sedan presenterade Spelinspektionen (då under namnet Lotteriinspektionen) statistik med rubriken: Vi avsätter inte mer till spel om pengar i dag än för nio-tio år sedan.

Andelen av den disponibla inkomsten som lades på spel om pengar låg under åren 2003-2014 på mellan 1,10-1,23 procent vilket var något lägre än tidigare.

När Spelinspektionen presenterade samma statistik för 2021 var siffran som återgavs en procent. Skandinavisk Opinion (Skop) genomförde, på uppdrag av Spelinspektionen, Allmänheten om spel 2021 och jämfört med samma undersökning året dessförinnan finns olikheter bland svaren. Även om det rör sig om förhållandevis liten avvikelse har konsumenten tummat på bekvämlighetsfaktorer såsom ”enkla betalningsrutiner” och ”att det är underhållande” till förmån för ekonomiskt mer centrala parametrar. Den tydligaste ökningen på frågan ”vad är viktigast för dig när du spelar?” var ”sannolikheten att vinna” samt ”insatsens storlek/priset”.

Mot den bakgrunden kan det förefalla rimligt att ifrågasätta om det är så att spelmarknaden börjar bli konjunkturkänslig? V86 Super Days må vara ett stickprov i en betydligt mer omfattande verksamhet men omsättningen, primärt under vardagar, ser ut att falna något för stunden. En konsekvens som, utan vetenskapligt stöd, upplevs fullt rimlig när övriga kostnader har ökat kraftfullt. Det sistnämnda gör att aktiva skriker högt efter ökat ekonomiskt anslag – explicit: höjda prispengar – vilket är förväntat. Utan att ge sig in i just den ekonomiska fördelningen bör man inte glömma faktumet att sportens finansiärer – spelarna – också drabbas av det samhällsekonomiska läget och skulle spelet minska något innebär det förstås minskade intäkter.

Varken ATG, eller Svenska Spel som nyligen lanserat en ny spelform mitt i dessa tider, kunde förutspå världsläget när Super Days planerades till månadsskiftet september-oktober. Kanske är utfallet ett offer för samtiden kombinerat med glädjesiffror under premiäråret som gav ökad lust till fortsättning för det här mastiga upplägget.

Någon succé var det i alla fall inte.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.