Sveriges ledande travtidning
Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Vad hände med totoluckan?"

Foto: TR BILD
"Totoluckor, men framför allt spel med kontanter, är inte framtiden. Det fyller däremot en funktion att kunna spela på plats på banan, istället för att göra det på en egen enhet", skriver Anton Stöckel i veckans ledare. Foto: TR BILD
Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

När den svenska spelmarknaden reglerades 2019 infördes licenser. Alla spelbolag som vill operera på den svenska marknaden måste ha en licens. Denna licens regleras sedan av spellagen. Den som bryter mot spellagen, riskerar att mista licensen.

Spellagen reglerar bland annat spelansvar, marknadsföring och tekniska krav, men också registrering av spelare. I det tolfte kapitlet av lagen, §2 står att läsa: ”Licenshavaren ska kontrollera spelarens identitet på ett betryggande sätt genom en tillförlitlig elektronisk identifiering eller motsvarande”.

Utöver detta krävs också en kontroll att spelaren inte har stängt av sig för spel.

Innebörden av detta är att när vi som privatpersoner vill spela måste vi ha ett konto hos spelbolaget, som i sin tur måste kunna säkerställa att vi är den person vi säger att vi är – samtidigt som vi inte har stängt av oss för spel. Detta möjliggörs genom att vi exempelvis loggar in via BankID eller scannar vårt körkort.

För tio år sedan använde omkring 40 procent av svenskarna kontanter. I takt med att allt fler e-handlar har användandet av kontanter minskat och under pandemin påskyndades utvecklingen. I dag går vi snabbt mot ett allt mer kontantfritt samhälle.

I Riksbankens undersökning “Så betalar svenskarna 2020”, vilken är den senaste av sitt slag, uppgav endast nio procent att de betalat med kontanter vid sitt senaste köp. En minskning om fyra procentenheter sedan 2018. Sett från 2010 är det minskning med hela 30 procentenheter.

Regeringskansliet genomförde under 2021 en undersökning om svenskarnas betalningsvanor. I denna framkom att endast 30 procent använder kontanter på månadsbasis. Samtidigt uppger 83 procent att de använder Swish och 93 procent att de använder betalkort på månadsbasis.

Redan innan 2019 var publiktappet på banorna ett faktum. Den minskade publiken ledde till minskat spel i totoluckorna och i takt med digitaliseringen spelade fler besökare själva via nätet. Samtidigt hade också antalet kontanter som är i omlopp i samhället minskat.

En bana som vill tillhandahålla spel via totoluckor behöver själv bekosta personalen i luckorna. Den ännu större utgiften för banan blir kontanthanteringen där ett vaktbolag behöver komma för att hämta kontanterna. Under 2020 minskade kontantuttagen med drygt 20 procent i Sverige och det minskade omloppet av kontanter gör således hantering dyrare. Det säger sig självt att totoluckorna vid de allra flesta tävlingsdagar var en minusaffär för de redan ekonomiskt utsatta banorna.

Under 2020 tillsattes Saila Quicklund, moderat riksdagsledamot i Jämtlands län, i Svensk Travsports styrelse. Senare samma höst lämnade Saila in en motion till regeringen om att landets minsta travbanor skulle undantas kravet på legitimation och registrering vid spel. I motionen står bland annat: ”Banorna på gräsrotsnivå glömdes bort när den nya lagstiftningen kom till. Denna riskerar att slå undan benen för de små travbanor som kör trav enbart sommartid i liten skala”.

Motionen fick avslag i både utskott och kammare.

När den nya spellagen trädde i kraft 2019 ställdes nya krav på ATG:s totomater. De relativt enkla maskinerna var nu tvungna att hantera kontroll av legitimation samtidigt som de kontrollerade personen mot register för självavstängning – i realtid. Det sistnämnda är viktigt eftersom en person kan stänga av sig för spel efter ett lopp, och om samma person en stund senare haft möjlighet att spela i totoluckan – hade ATG:s licens riskerats.

Det krävdes att helt nytt system utvecklades och sedan produktion av nya apparater. Samtidigt minskade antalet besökare på banorna, andelen som spelade på banan hade också minskat och Sveriges befolkning använder kontanter i allt mindre utsträckning.

Få organisationer hade satsat på en sådan marknad och det gjorde inte heller ATG.

Samtidigt finns det en aspekt som tyvärr försvinner i det här – service. Det är en service för banor att kunna erbjuda spel på banan. Ser vi tillbaka på de 30 procent som använder kontanter på månadsbasis ser vi sedan att den största gruppen som använder kontanter rimligen är samma personer som i högre utsträckning än andra besöker travbanor: den äldre generationen.

Även om många äldre hanterar digitala lösningar är det färre som vill eller helt utan hjälp kan använda det. Enligt den senaste undersökningen av “Svenskarna och internet” från 2021 har 65 procent av 40-talisterna använt BankID någon gång under det senaste året, vilket är att jämföra med 94 procent för 70-talisterna. Enligt samma undersökning ser vi också att 98 procent av de som arbetar har en smartmobil, jämfört med 74 procent av pensionärerna.

Totoluckor, men framför allt spel med kontanter, är inte framtiden. Det fyller däremot en funktion att kunna spela på plats på banan, istället för att göra det på en egen enhet. Faktum är att det är fullt möjligt att spela i olika butiker ute i landet, men inte på många travbanor. Undersökningar har också visat att vi har enklare att sätta värde på någonting fysiskt snarare än digitalt – som ett spelkvitto.

Med två nya spelbolag in i Svensk Travsports licenssystem kanske vi får se Svenska Spel eller Unibet satsa på spelet på plats? Det skulle onekligen ge goodwill – om de nu tillåts enligt de avtal som finns.

ANNONS

Ämnen i artikeln

Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Travronden möjligheten för läsare att kommentera artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. Travronden granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Travronden.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll god ton
  • Visa respekt för berörda personer

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ditt konto. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Travronden kan genom eget beslut ta bort kommentarer.