Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare: "Var ska det egentligen sparas?"

Foto: LARS JAKOBSSON / TR BILD
Joviality vann årets upplaga av Svenskt Travderby. Här med kretsen runt hästen. Foto: LARS JAKOBSSON / TR BILD

Det blev tjejernas derby i år. Första kvinnliga tränarsegern någonsin i det snart 100 år gamla prestigeloppet, via Sabine Kagebrant.

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Och den blott femte stosegern i Svenskt Travderby under de senaste 60 åren, genom Joviality (förnämligt körd av Erik Adielsson).

Det har i förväg sagts att årets fält saknade en riktig superstar i klass med de senaste årens vinnare, såsom Francesco Zet, Calgary Games, Hail Mary och Readly Express. Men det kan diskuteras. Joviality har nu över 23 miljoner kronor på kontot, och redan en gnistrande stjärnkarriär i hamn bortifrån USA. Att detta skulle vara en blekare derbyvinnare än sina föregångare på 2020-talet 
– nja, det kan man inte så tvärsäkert påstå.

Kan hon i stället rent av i kvalitet jämföras med de tre senaste stosegrarna i Derbyt, som Queen L, Ina Scot och Hilda Zonett? Ja… varför inte?

De interna mötesforumen i Malmö kring derbyhelgen brukar till stora delar sätta tonen och agendan för det kommande året inom den svenska travsporten. Om man lyssnade runt lite i korridorerna nu var det stora utropet: ”Kostnadsbesparingar”. Ett naturligt och givet ämne. Vi befinner oss mitt i en lågkonjunktur, där de flesta pilar i samhället pekar neråt. Travsporten och spelet är inget undantag. De senaste åren har vår sport börjat plocka ut medel ur den så kallade fonden, hästsportens fond, där man sparat pengar från alla de goda åren. Riktigt mycket pengar till och med. Flera hundra miljoner kronor har lagts på hög – för att kunna användas vid eventuella kriser. Pandemin och långkonjunkturen har gjort att man på sistone har aktiverat just den där ”krisstatusen”. Under några år på sistone, har kassan därmed raskt dränerats.

Prispengar, administration och det mesta kring travet som sport har bibehållits på samma nivåer – trots att den stora intäktsmotorn, spelet, har hackat. Folk har inte haft råd eller lust att spela lika mycket som tidigare. Men nu fungerar inte fondfinansieringen längre. Då är ST-kassan snart tom. Det börjar de flesta inse. Travsporten måste därmed på riktigt bestämma exakt vad som verkligen ska sparas in på.

Gemensamt för sparförslagen är att samtliga travets kategorier tycker att ”visst, det måste sparas” – men helst är det, i många av debattörernas ögon, någon annan grupp än just den egna, som behöver dra åt svångremmen.

Under hösten prövas alltså makthavarna

  • Att dra ner på prispengar och/eller antalet lopp är en variant som föreslås.
  • Lägre vinstmarginaler för de rikaste ägarna, uppfödarna, tränarna och kuskarna, är ett annat utrop från vissa håll.
  • Att minska administrationen, med personal, marknadsföring och tv-sändningar, är ytterligare ett vanligt krav.
  • Att lägga ner ett antal olönsamma banor, och köra på färre ställen, är också ett förslag som då och då dyker upp.

…och en hel del annat.

Och visst, vart och ett av förslagen har en stor besparingspotential – på kort sikt. Men redan efter något år, finns på varje enskilt område risken för att travsporten ”biter sig själv i svansen”, med alltför stora indragningar – på lite olika sätt.

Det är en delikat och svår uppgift för travets ledare att hamna rätt med proportionerna runt det här. Fel beslut kan förvärra konjunktursvackan inom travet. Rätt åtgärder, däremot, kan ta oss alla upp på banan snabbare än annars. Men exakt vad som är rätt eller fel, är till stora delar upp till ST-ledningens kunskap, omdöme och fingertoppskänsla. Under hösten prövas alltså makthavarna på den här punkten – liksom solidariteten och vidvinkelsynen inom branschen.

Årets i särklass hetaste tävlingar på Jägersro – ändå hade banan, återigen, svårt att fylla alla sina lopp. Det känns både besynnerligt och negativt att det ser ut så under en hypad klassikerhelg på en storstadsbana.

Gamle tränarikonen Kari Lähdekorpi röt till rejält inför derbydagarna: ”Ni inom det svenska travet har skapat en lekplats för de rika. Snart tröttnar bredden”, sa Lähdekorpi.

Vissa argumenterar emot honom. Men många fler tycks hålla med – och anser att den frispråkige finländaren har slagit huvudet på spiken. Vågar, orkar och vill ST och den svenska travsporten ta honom på orden, och agera utifrån det?

Första veckoslutet i september i Malmö är på flera vis en nyckelhelg för den svenska travsporten. Så även i år.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.