Ledare: "Stammisar och hästägare ska känna sig uppskattade"

Den 4 mars 2016 genomfördes det allra första stormötet i Pegasus tecken. Förtroenderådets 90 deltagare var först ut och följdes snabbt av representanter från alla banors sport-, marknads- och utbildningsavdelningar. Därefter bjöds övriga Sverige in. Alla som ville hade möjlighet att vara med på något av de tolv Pegasusmötena runt om i Sverige. Detta för att komma fram till ”travsportens önskvärda läge”. Ungefär 850 personer valde att engagera sig, från Skellefteå i norr till Malmö i söder. Fantasin och arbetslusten var det inget fel på – allra flest kom till Bergsåkers möte (85 personer).

Vad har då hänt sedan dess? Jo, precis som väntat har det tagit tid att ”komma in i verkstaden”. Och frågan är om vi verkligen är inne där ännu? Faktum är att det ännu inte är bestämt exakt hur man ska ta sig an de fyra fokusområdena elit, bredd, bas och hästvälfärd. I dessa finns i sin tur tolv olika mål, allt från svenskfödda hästar på topp 100-listan i UET Masters till antal B/F-tränare och elever i travskolor.

Redan i slutet av 2017 kom det faktiska siffror från Svensk Travsport när det gällde målsättningar till december 2020. Några exempel:

– Antal betalande besökare på respektive banas stora dagar/dag skulle öka från 51 700 (2016) till 158 000.

– Antal unika elever i travskolor som genomgår en kurs (minst tre tillfällen) skulle öka från 3 080 (2016) till 6 200.

– Antalet B/F-tränare skulle öka från 2 700 (2016) till 2 900.

Bra med målsättningar, men då gäller det också att ha verktygen för att ha en möjlighet att nå dit. Det verkar nämligen inte gå speciellt bra. En titt i protokollet från ST:s förtroenderåd i mitten av mars i år skvallrar om detta. Under rubriken ”Pegasus” lanserade Per Wetterholm en ny arbetsmetod – Pegasusmotorn. I stället för att arbeta med alla mål samtidigt kan man i stället tänka sig att fokusera på två i taget under en bestämd tidsperiod. På så sätt är förhoppningen att Pegasus, till skillnad från många av de tidigare måldokumenten, ska bli mer konkret och leverera positiva resultat. Framåt höstkanten blir det någon form av beslut när det gäller Pegasusmotorn och det krävs även en prioriteringsordning från ST:s styrelse. Vilka är de två viktigaste och mest akuta fokusområden just nu?

Om vi skulle gå ut bland landets alla travbanor och BAS-organisationer skulle svaret säkert variera. För vissa travbanor är det nu allra viktigast att rusta upp anläggningssidan medan andra satsar helhjärtat på travskolan eller att värva fler hästägare. Så sent som för några dagar sedan kom Svensk Travsport ut med en lägesrapport med faktiska siffror för hur banornas Pegasus-arbete fungerat under första halvan av 2019. Här går det att hitta både bra och mindre goda prestationer. Men viktigast är förstås att varje bana hela tiden försöker att slå sina egna rekord. Och man måste också kunna vara prestigelös och ta hjälp av kollegor som lyckats bättre inom vissa områden. Det här är första mätningen i sitt slag och det hela blir intressantare när det gått några år. Men det är aldrig fel med topplistor i sådana här sammanhang. Det kryllar nämligen av vinnarskallar i vår sport som ogärna vill vara tabelljumbo.

De två viktigaste fokusområdena att starta upp med? Jo, det kan faktiskt vara en bra idé att börja från grunden. Varför inte under första året rikta in sig på de som redan är frälsta? Se till att de nuvarande hästägarna vid respektive bana verkligen blir VIP-behandlade och att stampubliken får känna att man faktiskt är uppskattad. Försök få fram en ”vi-känsla” bland de proffs, amatörer, lärlingar, ägare och uppfödare som redan är inne i vår fantastiska sport. Och var ännu mer lyhörd för deras önskemål.

De här människorna har vi ju redan. Förvisso, men om denna skara blir ännu nöjdare och känner att de faktiskt uppskattas mellan varven blir det ringar på vattnet. De börjar prata med andra som kanske inte upptäckt travsporten tidigare. Vi har massor av utmärkta ambassadörer där ute på publikplatser och stallbackar, de väntar bara på att få en puff i rätt riktning. Då kan vi få ny banpublik och nya hästägare utan att behöva ta ner månen med spektakulära evenemang. I dessa tider är det en hel del av våra ”stammisar” som känner sig motarbetade och att ingen bryr sig om deras åsikter. Ta bara den senaste 16.20-debatten på V75 som färskt exempel.

Nästa steg då? Jo, vi måste försöka nå ut på ett bättre sätt till de yngre. Det räcker inte med travskolorna, det krävs även att publikplatserna fylls upp av fler yngre människor. För hur ska det annars se ut om 20 år? Visa upp hästen och travsporten i andra miljöer än de vanliga. För att få fart på hästägandet är det nog hög tid att damma av en ny satsning likt Riksallsvenskan. Skruva lite ytterligare och var lite innovativ.

Att det fortfarande finns mycket vilja och äkta travglädje i Travsverige fick bland andra Johan Lindberg och Stefan Hultman uppleva under sin omtalade rundresa till landets samtliga travbanor. Lindbergs Pegasus-prat varvades med Hultman-historier i en för publiken perfekt mix. Låt oss nu också hoppas att Pegasus skiljer ut sig från tidigare måldokument genom att verkligen göra skillnad. Syftet med Pegasus är att få fler att gilla travsport. Det låter enkelt, men är svårt. Det gäller att få travet mera poppis och inne igen. Tillsammans kan vi göra det – det ska gå.

/LARS-JOHAN HOLM

Jag är imponerad av René och Barbara, trots oflyt har de kämpat på

Erik Adielsson vann Årjängs Stora Sprinterlopp och hyllade sedan tränaren René Aebischer och skötaren Barbara Aebischer.

I KORTHET/Dags igen för en riktig höjdare

På söndag är det dags igen för ett väldigt speciellt lopp. Stochampionatet på Axevalla. Av många höjdare under sommaren är detta storace för fyraåringar något som sticker ut i mängden och i år har vi en av de största favoriterna på länge – Conrads Rödluva. Många favoriter har infriat förväntningarna i Stochampionatet tidigare, men det finns också några rejäla favoritfall. Exempelvis när Hilda Zonett föll 2001 (15 för 10) och när Stig H Johanssons Note Broline blev nedspurtad av 94-oddsaren Royaling 1992. Största favoriten i loppets historia var Ina Scot 1993, som också segrade, spelad 11 för 10.

I KORTHET/Tredje gången gillt för Aebischer

Tre gånger har schweizaren René Aebischer startat sin stostjärna Uza Josselyn i Sverige. Hon blev utslagen i elitloppsförsök både 2018 och i år, men på Årjäng i lördags kom fullträffen i Årjängs Stora Sprinterlopp. Erik Adielsson spårade hela vägen med den startsnabba damen och ordnade själv sin fjärde vinst i denna löpning. Det är bara riktigt hårda ston som kan hålla undan från spets på en regntung Årjängsbana på 1.09,3a/1640 meter. Och Aebischer var säkert extra nöjd, då han kommer att satsa lite extra i Sverige framöver med fler hästar.