Hästägare, en bristvara

Antalet travföl är nu nere på samma nivå som i början på 1970-talet och halverat sedan år 2000. Orsaken är ganska enkel. Det är kronisk brist på hästägare! Travhästsporten vilar ekonomiskt på två fundament, spel och hästägande. Publik- och sponsorintäkter är små i sammanhanget. I runda tal bidrar spelarna med 4,5 miljarder och hästägare med 2,7 efter att ha fått 0,8 i prispengar.
I Carta-utredningen från sekelskiftet visas även att hästägare är betydande spelare. Även i dag kan därför antas att hästägare är den största ”sponsorn”. Rimligtvis borde maktcentrum ligga i denna grupp!
Vart tar alla tidigare hästägare vägen? Det är många tusental som har prövat och inte kommit igen. Tyckte de inte att det var en fantastisk upplevelse, eller var det kanske insikten om den ekonomiska verkligheten? En del har kanske rent av känt sig lurade?
Att spelarkollektivet har minimalt inflytande på travverksamheten är uppenbar, det betraktas mest som en mjölkkossa. Dessvärre har uvecklingen blivit densamma för hästägarrna, något som, enligt min uppfattning, började i mitten av 70-talet. Tjänstemannasidan för sport och spel ökade enormt vid den tiden och framåt. Hästägare och hästägarföreningar har fått allt mindre inflytande och är numera att likna vid en remissinstans med liten påverkan och då bara, som exempel, vid diskussioner om hur kakan som blev kvar, skall fördelas.
Precis som i samhället i övrigt styrs väldigt mycket av välavlönade tjänstemän, medan ”fritidsrepresentanter” för hästägare kommer till korta. Jag menar att nuvarande mycket olyckli- ga skiljaktigheter mellan RST och Solvallas hästägarförening bottnar i det. Frustration och sorg i hästägarleden över utvecklingen de sista 25, 30 åren leder till konflikter och ”gnäll”.
Pokalåret med förlängning löser inte problemen. Vi är i bästa fall tillbaka på nivån 2010. Detta räk- nat med en antagen kostnadsutveckling på 2,3 % per år. Förmodligen är det högre inom travsporten. Ökade uppfödarpremier löser på inget sätt grundproblemet, paradoxalt nog kanske tvärtom. Vi har redan ett överskott av födda föl i förhållande till köpare. Satsning på treåringar är dock i rätt riktning ur hästägarperspektiv. Totala priskakan är dock densamma, dvs minskande för de äldre Detta kan då i sin tur leda till allt kortare tävlings- karriärer av såväl ekonomiska som veterinära skäl. Var finns då djurskydd och etik?

Nej, det krävs väl mycket mer för mer pengar till alla travhästar! Just nu kan vi bara hoppas på en sundare spelmarknad där parasiterna på svenskt trav får göra rätt för sig.
En enig ST:s årsstämma 2016 ansåg inte att en kostnadsrevision skulle göras med tanke på risk för att äventyra Pokalåret. Svårt att förstå med tanke på krisen. Kostnaderna för att driva svenskt trav, sällskap, ST och ATG uppgår till mer än tre gånger vad hästägarna får. Är det inte tjänstefel att inte se över detta?
Vad kan vi göra som hästägare? Lokalt kan vi börja med att se över våra styrelser i sällskapen. Vilka sitter där och driver hästägarfrågor och utveckling? Dessutom må vi agera när det gäller ST:s styrelse. En bra styrelse har en bred kompetens och har även med medlemmar med erfarenhet från styrelsearbete i kommersiella företag. Entre-prenörstänkande och kreativitet måste tillföras. Jag anser att nuvarande styrelse är alltför begränsad totalt sett.
Sammansättningen av ATG:s styrelse är ännu märkligare. Ett företag som omsätter närmare 14 miljarder har normalt en mer professionell sammansättning. Det är min övertygelse att det finns ett stort antal individer i hästägarleden, som ut- ifrån sin profession skulle kunna göra underverk våra olika styrelser.
Vi måste tänka nytt i vårt sätt att driva Travsverige i alla avseenden. Hästägare och spelare har inga geografiska gränser och med det perspektivet är det viktigt att se helheten. Effektivitet i alla led är ett nyckelord!

Detta är insänd text till Travrondens redaktion. Skribenten svarar för fakta, analys och ställningstagande.
17 februari 2017 Torbjörn Ylvén

Behöver domarna syntestas?

Det är inte utan att man ifrågasätter om man ska fortsätta att spela på trav när domarna kan vara så inkompetenta och ändå få fortsätta!

17 februari Clemens Råvik

Svar till Ingvar Ohlin

De som har mest att vinna på valet att spela för "endast alla rätt" är de som spelar lite mindre, favoritbetonade system.

14 februari Strappa71

Tankar om Olenklints spelkrönika

Det finns många intressanta tankar i Daniel Olenklints spelkrönika i senaste Travronden. Särskilt viktigt tror jag det är att göra något åt sändningarna under V75-dagarna.

13 februari Ingvar Ohlin

Ta efter Nordamerika

En regel från Nordamerika som är värd att titta på: Stör du en medtävlande flyttas du bakom denna, spelar ingen roll om det är från start eller på upploppet.

11 februari Per Henriksen

Banorna: Därför skriver vi på marknadsavtalet

För ganska exakt ett år sedan pågick debatten kring avtalet om ljud- och bildrättigheterna som varje travbana äger.

3 februari Jägersro, Romme, Rättvik, Östersund med flera travbanor

Böter

● 30.000 kronor i böter för otillåtna preparat i stallet.

● 40.000 kronor i böter för att ej hållit rakt spår på upploppet i ett travlopp.

30 januari Mats Svanhall

Efter travkarriären: ett ekonomiskt förslag

Fick en idé om hur spelarna och Atg kan bidra till att ta hand om våra hästar när karriären som spelobjekt är över.

17 december 2019 Anders Eriksson

Travets framtid

Publikplatser på de flesta travbanor är för stora och otidsenliga.

13 december 2019 Bengt Welén

Prissänkningar

Nu när man sänker priser för oss hästägare är det bara vi som ska betala?

Vad tänker ni travtränare göra?

Sänker ni också våra kostnader eller?

13 december 2019 kulan

Kastade tomater

Som Örebroare i stort sett uppvuxen på Mariebergs läktare under 60- och 70 talet, och med ett fortsatt brinnande intresse för svensk travsport, har turerna kring Örebrotravet varit intressanta att

3 december 2019 Olle Boback

Sidor