Nödsignaler som måste till för sportens räddning

Travsporten hotas av flera skäl av en närliggande politisk splittring. Den snåla bottenskylan i pokalen, banors minskade tävlingskostnadsersättning, spelmarknadens omreglering, en uppenbar oenighet bland travpolitiska företrädare…

Det är nödvändigt att föregå en förväntad huggsexa genom att sporten samlas bakom praktiska och lösningsorienterade åtgärder.

Vi vill därför skicka signaler som skulle kunna samla oss alla inför nästa år. Kalla dem nödsignaler, men de är lösningsorienterade och manar till söndringens motsats. 

Nivåhöjningen inför Pokalåret 2018 ger Svensk Travsport 180 miljoner kronor i höjda pris- och uppfödarmedel till våra varm- och kallblod. Av dessa är knappt 60 miljoner öronmärkta för den nödvändiga treåringssatsningen. Den slant som återstår måste användas klokt och samtidigt sända signaler.

Elitserien: Det är dags för en genom­gripande renovering av travets elitserie, V75-tävlingarna. Prismedlen måste höjas till en nivå som håller kvar de bästa hästarna hemma i Sverige under det franska ­vintermeetinget och gör startfälten intressanta ur både sportslig och spelmässig synpunkt. Det har talats om 25–30 extra miljoner för att täcka behovet av prispengar, men det räcker inte. När  Solvalla ges en egen fast tävlingsdag, bör med ­automatik ett ökat antal V75-dagar bli aktuella. Söndagarnas Grand Slam kräver väsentligt höjda prismedel. Sammanlagt bör därför drygt 50 av våra nya miljoner anslås till elitserien runt V75-tävlandet. 

Vardagstravet: De 70 miljoner kronor som återstår bör fördelas till vardagstravet där fasta egna tävlingsdagar lyfts genom regional samverkan. Alla startklara hästar ska ha startmöjligheter även i vardagen. Det är nödvändigt för banornas möjlighet att klara av sitt rekryteringsuppdrag och därmed sin möjlighet till överlevnad. Sol­valla, Jägersro och Åby – vi måste förstå varför vi misslyckas med att fylla våra högt doterade unghästlopp. Allt kan inte förklaras med hästbrist. Det är inte okej att storbanor har fem hästar anmälda till ett lopp, till exempel i Kriterieserien eller i ramlopp runt större tävlingar. Konstruktivt och utan gnäll behöver tränare och sportchefer förbättra sitt samarbete och sin kommunikation med regional samordning. Propositioner måste vara demografiskt underbyggda. De ska ses som levande materia som förändras över kort tid. ”Copy/paste” från tidigare år duger inte. Genom regional samverkan, med genomtänkta och bättre demografiskt underbyggda propositioner, kan tävlingsverksamheten kopplas ihop med miljömål och hästvälfärd. Loppen skrivs ut för de hästar som finns i närområdet. 

Travsällskapen: Dessa konkreta åtgärder står inte i motsats till en mer insiktsfull hantering från travsällskapens styrelser. 

Det är sällskapen/banorna som äger den svenska travsporten. Framtiden kräver ett handfast agerande utan sentimentalitet och med tydliga direktiv till ST:s styrelse. 

Kostnadsrevision är nödvändig överallt. Vi förväntas ha betydligt färre hästar framgent. Det måste avspeglas i en mer rationell administration. 

Vi är i den här sporten tillsammans. Heliga kor måste ibland offras för att vi ska kunna prioritera travhästarna och sportens helhet och överlevnad.

Detta är insänd text till Travrondens redaktion. Skribenten svarar för fakta, analys och ställningstagande.
19 maj 2017 Ewa Silfverberg Liljeros och Björn Damm

V 75- champions

Ännu ett genidrag av ST

19 februari Lars Svensson

Systemnedräkning

Systemnedräkning i tv efter varje lopp talar om hur många system är kvar som kan få alla rätt. Min fråga är då, hur det kan vara tex: 235,4 system kvar??

9 februari Tommy Nilsson

ATG:s törnrosasömn

Söndag e.m., trav på Vincennes är månne BB i farten igen? Kollar på ATG:s startlistor och finner BB i några lopp, lirar förstås några mindre bet. Men vad nu?

4 februari Bua-gubbe, travfantast sedan mer är 70 år

Ulf Ohlsson

Blir inte Ulf årets kusk nu lär han aldrig bli! Han är ju norrlänning!

Det blir väl nån skåning

 

22 januari Rolf Forsgren

Travets Moment 22

Visst vill väl "trav-Sverige" främja mångfald ?



Frågetecknet känns berättigat när man ser hur många hästar som fastnar i travets eget Moment 22.

12 januari Clemens Råvik

Svar från ATG på Anders Tisells insändare: "ATG förstår inte banans betydelse"

Hej, Anders!

18 december 2017 Peter Wallin, Sport- och spelkoordinator, ATG

På tiden att loppkörningen utvecklas



I 1800-talets Sverige tävlades det i trav mer eller mindre rakt fram på våra landsvägar. Ekipagen startade två och två och klockades som regel av socknens urmakare! 

8 december 2017 Lasse Hult

”God dag yxskaft”

Replik till insändaren ”Nej Dieden, alla tänker inte på avel” nr 89/2017:

8 december 2017 Johan Dieden

Minnesord över en äkta traventusiast

Vi vill berätta att en god vän till oss gått bort, Thord Håkansson. 

4 december 2017 Anders Gunsarfs, ­Bo Lexmark, Willy Nyström

ATG förstår inte ­banans betydelse

En av de viktigaste uppgifter för oss som spelar V75 är givetvis att få veta hur banunderlaget är. Något som tydligen inte ATG förstår.

4 december 2017 Anders Tisell

Sidor