Undertecknad är inte krönikör i Travronden, men eftersom Rommes ordförande Anders Jonsson använder den spalten för att bedriva politik så ser jag mig nödsakad att bemöta ”krönikan”.

Ett nytt – eller moderniserat – ekonomiskt fördelningssystem har skapats och är nu föremål för diskussion på Svensk Travsports förtroenderåd och Travbanekonferens.

Slutligt beslut skall fattas på årsstämman den 26 april 2017, för att träda i kraft år 2018.

Underlaget hade inför mötet distribuerats till ordföranden i respektive travsällskap, vilka utgör förtroenderådet tillsammans med representation från BAS-organisationerna. 

Travsporten har, allt sedan ATG bildades, finansierats av spel på häst­ar. I en ny värld, dvs när/om den pågående statliga spelutredningen blir verklighet 2018-19, kommer spelet att få en allt större betydelse för sportens utveckling.

Banor som ligger i urbaniserade områden har per automatik fler ATG-medlemmar, men dessa banors sportutbud genererar också spelintresse till hela landet. 

Ökat spel ger ökade prispengar som ­attraherar hästägare att köpa häst, vilket ökar efterfrågan hos uppfödare. 

Konkurrensen om publiken är också stor i dessa områden. Utbudet av aktiviteter,  inte minst bollsporter i ­moderna arenor, utgör en ständigt utmaning och konkurrens för travbanornas evenemang.

Antalet tävlande hästar och efterfrågan på häst kan aldrig bli ett självspelande piano. 

Antalet hästar i en ban­region – oavsett vilken kategori bana vi pratar om – beror ­ytterst på spel och sport i regionen kring respektive bana.

Motorn är prispengar som vi har att tävla om och de genereras ytterst av spel.

Jag välkomnar att sporten får ökat utrymme i beslutsprocesser genom Pegasus 2020, men att bortse från spelets betydelse när det gäller rekrytering av nya travintresserade är att skjuta sig i foten.