Undertecknad är inte krönikör i Travronden, men eftersom Rommes ordförande Anders Jonsson använder den spalten för att bedriva politik så ser jag mig nödsakad att bemöta ”krönikan”.
Ett nytt – eller moderniserat – ekonomiskt fördelningssystem har skapats och är nu föremål för diskussion på Svensk Travsports förtroenderåd och Travbanekonferens.
Slutligt beslut skall fattas på årsstämman den 26 april 2017, för att träda i kraft år 2018.
Underlaget hade inför mötet distribuerats till ordföranden i respektive travsällskap, vilka utgör förtroenderådet tillsammans med representation från BAS-organisationerna.
Travsporten har, allt sedan ATG bildades, finansierats av spel på hästar. I en ny värld, dvs när/om den pågående statliga spelutredningen blir verklighet 2018-19, kommer spelet att få en allt större betydelse för sportens utveckling.
Banor som ligger i urbaniserade områden har per automatik fler ATG-medlemmar, men dessa banors sportutbud genererar också spelintresse till hela landet.
Ökat spel ger ökade prispengar som attraherar hästägare att köpa häst, vilket ökar efterfrågan hos uppfödare.
Konkurrensen om publiken är också stor i dessa områden. Utbudet av aktiviteter, inte minst bollsporter i moderna arenor, utgör en ständigt utmaning och konkurrens för travbanornas evenemang.
Antalet tävlande hästar och efterfrågan på häst kan aldrig bli ett självspelande piano.
Antalet hästar i en banregion – oavsett vilken kategori bana vi pratar om – beror ytterst på spel och sport i regionen kring respektive bana.
Motorn är prispengar som vi har att tävla om och de genereras ytterst av spel.
Jag välkomnar att sporten får ökat utrymme i beslutsprocesser genom Pegasus 2020, men att bortse från spelets betydelse när det gäller rekrytering av nya travintresserade är att skjuta sig i foten.
Travronden i sociala medier