Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Sofia Nyström:
"Fem minuter till start…"

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

De fem minuterna av väntan på att startbilen skulle sättas i rörelse var bland de längsta jag har upplevt.

Nervositeten som sköljde över mig var riktigt jobbig. Jag hade inte varit med om något liknande under min, då ganska korta, tid som hästskötare. Det var nästan så jag önskade att allt bara skulle vara över.

Det är snart tio år sedan jag stod där i sista sväng och blickade ut över Solvallas bana där jag för första gången hade en passhäst som skulle starta i en årgångsfinal. Svenskt Travkriterium 2008. Det var inte många minuter kvar tills vi skulle få kvittot på det arbete som ­under så lång tid hade planerats in i minsta detalj. Där det här loppet var ett av målen. Ett lopp och en chans. Det kändes helt overkligt.

Jag minns att jag blev väldigt tagen av stunden när jag stod där. Storlopps­musik spelades och de fantastiskt fina hästarna provstartade, en efter en. Hur kunde han vara en av dem? Det här ­skulle komma att bli hans femte start i livet och vi var med i Kriteriet. När han i augusti hade tagit sin ­tredje seger – i sitt livs tredje start – och det kom fram personer till mig efteråt och sa ”grattis, där har du en häst för Kriteriet” så skrattade jag bara. Att han var bra det visste jag, men var han verkligen så bra? Inte för att det spelade mig någon roll, i min värld var han bäst.

Jag förstår nu i efterhand att jag nog inte riktigt hade förstått vilken kapacitet den här hästen besatt. Kriteriet var självklart ett av målen, men det är ju bara tolv hästar som får ta plats bakom bilen varje år och att han skulle vara en av dem kändes just då långt borta. Men där var vi nu några månader senare.

I sitt uttagningslopp hade han slutat tvåa bakom Micro Mesh, men det kändes som en seger för mig. Den här hästen betydde väldigt mycket, inte på grund av sin kapacitet utan för den individ han var. En helt underbar kompis och arbetskamrat, en häst som alltid gjorde sitt bästa och var fantastisk att jobba med.

Förberedelserna hade gått enligt plan, han hade tagit sitt uttagningslopp precis på det sätt vi hade hoppades på, han tränade fortsatt fint efteråt och var pigg och glad. Spår sju i finalen var väl kanske inte helt optimalt, men vi var verkligen en av dem som hade en plats bakom bilen den söndagen, den 5 oktober 2008. Hur slutade det då för vår del? Han blev fyra och jag var så stolt över honom. Vann loppet gjorde Maharajah.

Att en fjärdeplats kunde betyda så mycket hade jag ingen aning om. Det kom till och med några glädjetårar. En olycka i hagen gjorde tyvärr att min älskade vän fick avsluta sina dagar, exakt åtta månader efter den där söndagen i oktober. Åtta månader efter en av mina största dagar fick jag även uppleva den värsta dagen under min tid som häst­skötare.

Brutus Sund är en häst som jag aldrig kommer att glömma och han kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. En sådan fantastisk häst kommer alltid att finnas med mig. Att få vara med i de här stora årgångsfinalerna vågar jag nog påstå är varje hästskötares dröm och jag fick chansen att uppleva just det. Det är stort!
Så till er hästskötare som står där på söndag, nervösa, spända och förväntansfulla: glöm inte att njuta också. Ni har gjort ett grymt jobb och jag önskar er stort lycka till!

ANNONS


Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.