Bergh firar 50 år: ”Lite både och, låter konstigt”

Tiden går och ingen kommer undan. Men ändå känns det lite osannolikt att Robert Bergh nått 50 vårar.
– Jag får ändå vara nöjd. Man är inte 25 år längre men samtidigt känner jag mig fräsch i kroppen. Jag har fortfarande lätt för att bli trött, men har lärt mig att lyssna mera på kroppen och inte bara jobba vidare utan att tänka sig för. För många är det en självklarhet att gå och lägga sig om man känner sig trött, men så fungerar det inte i den här branschen. Det är lätt att hamna i den där travbubblan, säger Robert.

Vad är det bästa som hänt dig under de här 50 åren?
– Det är att jag träffade djuret HÄSTEN. Travsporten blev så småningom något som passade mig förträffligt och kändes naturligt att hålla på med. Jag fick vara med om att utveckla hästarna och sedan se dem tävla och även vinna i de större loppen. Det går att jämföra lite med att vara en idrottsledare som bygger ett lag och känner tillfredställelse när alla bitarna faller på plats. Det här har känts betydligt viktigare än att vinna stora lopp eller kändisskap.

Vad säger du om året som snart gått?
– I somras hade stallet den största svackan på säkert 15-20 år, jag har nog aldrig varit med om något liknande. Sista tre-fyra månaderna har det däremot tågat på bra och till slut ser vi ut att landa ganska väl ändå när året ska summeras. Jag tappade även Diamanten i slutet av förra året samtidigt som en sådan som Muscle Hustle inte alls fick det år som jag hoppats på. Jag tror dock mycket på honom inför 2019.

Du fyller 50 år på lördag. Vid vilken ålder är man egentligen som bäst som kusk respektive tränare?
– Det kan nog variera, men jag känner inte att jag pikat på något sätt ännu, utan jag ska kunna vara lika vass som för tio år sedan. Det är nog också så att jag gör fler saker rätt med mig själv än fallet var i 30-årsåldern. Den utveckling som Jean Michel Bazire genomgått på sistone triggar mig ytterligare. Han åkte på en betydligt värre smäll än mig för något år sedan, men nu tycker jag att han är bättre än någonsin. Jag har pratat lite med honom om det här och känner mig inspirerad över Bazires starka återkomst.

Är det lika kul med trav som förr?
– Vissa saker än inte lika roliga längre, men det gäller att försöka undvika att hamna i slentrianbeteende. Jag kan fortfarande triggas av mindre segrar och det gäller att få upp den där pulsen och hästfeelingen som både tränare, kuskar, skötare och ägare kan känna under ett lopp. Det behöver inte heller sluta med Elitloppsseger, utan det kan kännas väldigt bra att få bygga upp även en sämre häst och få den att på sina villkor utvecklas till bästa möjliga tävlingsindivid.

Hur har det egentligen varit genom åren att fylla år två dagar före Julafton? Har du tappat klappar och presenter på det?
– Nej, det kan jag inte säga, jag har nog fått så att det räckt till båda dagarna. Man har inte blivit förfördelad...

Hur firar du 50-årsdagen?
– Jag tar med mig 25 kompisar/vänner och drar till Åre i fyra dagar. Efter V86-tävlingarna på Bergsåker nu på onsdag bär det iväg och sedan åker vi hem igen den 23 december. Hur mycket skidåkning det blir känns oklart, svarar ”Bergharn” med ett skratt.

Vad finns på din önskelista?
– Ingenting alls. Jag har dock sagt till alla att de gärna får skicka en slant till Cancerfonden, det känns som det klart bästa att göra. Vi får sedan se hur mycket det kan bli totalt. Om jag ska önska mig något är det väl att jag blir ännu piggare vid fyllda 50 än jag är nu som 49-åring.

Hur ser stallet ut inför 2019?
– Det kändes som sagt att Muscle Hustle fick en repa i skivan under det här året och att han kan få ett mycket bättre 2019. Tidigare under Sundsvallstiden hade jag bara åtta-tio två- och treåringar per kull, men nu finns ett 25-tal av varje. Det är lätt att berömma tvååringar inför treåringssäsongen och innan de blivit synade, men jag har ett väldigt härligt gäng på gång. Så jag är positiv som helhel inför nästa år.

Sista frågan, kanske inte så lätt. Men vad gör du om tio år?
– Jag hoppas definitivt kunna hålla på med hästar, men kanske på en helt annan nivå. Det skulle kännas bra om jag vid den tidpunkten kunde vara redo att ta ett nytt stort beslut i livet. Det viktigaste, vilket jag hela tiden försöker leva efter, är att jag ska göra saker för min egen skull, inte för andras. Sedan är det förstås avgörande hur man känner sig om tio år, både vad gäller fysik och motivation. Ingen kan veta något helt säkert.

Något som däremot är helt säkert är att Robert Bergh fyller 50 år på lördag. Och vi på Travronden säger grattis i förskott!