Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Montéryttare oeniga om fystesterna

Foto: Jörgen Tufvesson/ALN
Det råder två läger i montésporten kring de nya fys­kraven för ryttarna. Foto: Jörgen Tufvesson/ALN

De skärpta fyskraven för montéryttare är omdiskuterade. Det har kommit en hel del kritik mot de nya tuffare kraven från det ena lägret, medan det andra ser ändringen som positiv och ett steg framåt för sporten som helhet.

Publicerad:

Nyligen kom det nya fysiska krav för de ryttare som är aktiva inom montésporten. För att kunna plocka ut sin licens krävs det att, om man inte uppfyller kravet om att ha deltagit i tio aktiviteter (totolopp, kvallopp, b-lopp, utbildningslopp eller provlopp) under ett kalender-år måste ett fystest genomföras. Ett fystest som består av 3 000 meters löpning med en maxtid på 15 minuter, tio stycken armhävningar, en minuts jägarvila mot vägg, en minut i plankan samt en minuts burpees.

Meningsskiljaktigheter
Detta uppdaterade krav har skapat meningsskiljaktigheter inom montésporten där den ena sidan ser det som en självklarhet med tester, medan den andra tycker att fokuset på testerna ligger fel. Ninni Larsson, som i nuläget inte rider tillräckligt många montélopp för att klara sig undan fystesterna, tycker att man istället bör samlas på varje respektive bana och genomföra två testlopp en gång per år.
– Jag tycker inte att testerna speglar vad som senare är tänkt. Visst, fystester i sig är bra, men jag tycker inte att det speglar vad man som montéryttare gör sedan. Mitt förslag är att man istället samlas vid ett tillfälle per år och bana där man som ryttare rider två lopp. Ett över 2 140 meter och ett över 2 640 meter där det ena startas med voltstart och det andra med autostart. Då ser man hur ryttaren agerar och att denne klarar av både värmning och lopp, säger Ninni Larsson med licens på Östersundstravet.
Ninni Larsson har mångårig erfarenhet inom montésporten och kommer, trots det nya kravet, att fortsätta vara aktiv i ett flertal år till.
– Jag har haft en väldig otur med mina hästar och några av dem har inte räckt till helt enkelt. Men som jag känner idag känner jag att jag kommer hålla på fram till att jag blir i alla fall 50 år. Jag ridtränar mina hästar regelbundet och känner inga problem med det alls. Jag har alltid tyckt om travsporten och jag brinner för den, men därför blir man också lite beklämd i och med de här nya kraven. 
Hur ser du på dagens monté-sport som helhet?
– 2012 startade vi föreningen SMR (Svensk Monté Riksorganisation) och då lovades det att det skulle satsas på montésporten. Att det inom fem år skulle finnas ett montélopp per travbana och travdag och att det på Norrlandsbanorna skulle vara ett kallblodslopp i monté var tredje tävlingdag. Men istället har det blivit allt färre montélopp de tre senaste åren och faktum är att det bara finns två montélopp norr om Bollnäs mellan januari och mars.

Frågande till kritiken
En av landets mest rutinerade montéryttare är Jenny Brunzell. Hon rider årligen runt hundra montélopp och ser fyskraven som en självklarhet för att sporten ska fortsätta att utvecklas. Men vidhåller också till viss del att själva testerna skulle kunna genomföras annorlunda.
– Jag tycker att testerna är bra. Det är en självklarhet att man som ryttare kan visa att man klarar av det. Sedan är kanske det fystest vi har nu inte helt optimalt, men man måste börja någonstans, säger hon och ställer sig frågande till kritiken.
– De som klagar är de som måste göra själva testerna. Men vad är det att klaga om egentligen? Man måste förstå att det handlar om säkerhet både för ryttaren själv, men också för konkurrenterna. Jag skulle i alla fall inte vilja vara den som orsakar en olycka i ett lopp bara för att jag inte har fysiken att genomföra det fullt ut.
Hur skulle de optimala testen se ut enligt dig?
– Det skulle väl i så fall vara att ryttarna som det angår får bevisa att man klarar av att rida flera heat på en och samma dag. Att man bevisar att man klarar av att rida värmningar och sedan tre heat gånger 2000 meter, men jag känner att det kan bli svårt att få ihop tillräckligt med hästar för det.
Vad är din bild av montésporten 2017?
– Samtidigt som sporten har gått framåt på vissa håll tycker jag att den har gått bakåt på andra. Prispengarna var högre i fler lopp 
förut. Loppen på lördagar hade alltid 40 000 kronor i förstapris, men är nu nere på 25 000–30 000 kronor. Sedan tycker jag att man är ute och cyklar i och med de nya fördelsloppen. Det känns som att det satsas på fel människor. Som till exempel det här loppet som reds på Solvalla i fredags. Där ses man som ryttare som rutinerad om man sett över hela karriären ställt upp i mer än 30 lopp, en vän till mig har kommit upp i 35 lopp än så länge och då ses hon som en rutinerad montéryttare när det i själva verket är tvärtom. Om jag hade fått vara den som gör propositionerna hade gränsen varit betydligt högre, att den kanske skulle gå vid 100 lopp totalt i karriären eller 30 stycken det senaste året.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.