Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Omtalade bilden: ST-ledamot behandlade skada med bränning

Foto: MONTAGE
Foto: MONTAGE

I söndags valde veterinären Daniel Schützer att behandla sin travare Bobbery som drabbats av gaffelbandsskada. Schützer, som också sitter i Svensk Travsports styrelse, använde bränning som behandlingsmetod och lade sedan upp en bild på resultatet i sociala medier.
Bilden möttes av starka reaktioner – och både Svensk Travsports chefsveterinär och ordförande tar avstånd från behandlingen.
– Jag hade inte använt metoden om jag tyckt att den varit fel, säger Daniel Schützer.

Publicerad:

Daniel Schützer är inte bara legitimerad veterinär, han är tränare och kusk och sitter dessutom i både Svensk Travsports och ATG:s styrelse. Under söndagen behandlade han elvaårige Bobbery för en gaffelbandsskada. En bild som Schützer sedan lade upp på sitt Instagramkonto visar på resultatet efter att han bränt området kring gaffelbandet. Av bilden att döma har är huden kring gaffelbandet kraftigt bränt. Flertalet brännpunkter syns.

Både i anslutning till bilden samt på Facebook och Twitter har diskussion förekommit kring behandlingsmetoden som Schützer valt att använda – och sedan visa upp resultatet av. Sveriges Veterinärförbund tar avstånd från metoden och skriver följande i sina normer: "Då det inte finns några vetenskapliga belägg för denna behandlingsmetod, kan den inte rekommenderas i modern hästsjukvård.”

"Kan ha utsatts för onödigt lidande"

Och i svensk djurskyddslag står det att "en veterinär ska anlitas om behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, kan orsaka lidande som inte är obetydligt" samt att "djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom". Under paragrafen för tävling med djur står det vidare att: "Djur får inte tränas för eller användas vid tävling på sådant sätt att de utsätts för lidande". Veterinär behandling i syfte att få en häst frisk får medföra visst lidande, men lidandet är enbart tillåtet om behandlingen krävs för tillfrisknande och inte är oproportionerligt eller onödigt.

Svensk Travsports chefsveterinär Antti Rautalinko har tagit del av bilden och informationen som Schützer lade upp på Instagram.
– I och med att den här behandlingen vetenskapligt inte visat på någon effekt, kvarstår frågan om man i det här fallet inte har utsatt hästen för onödigt lidande.

Svensk Travsports ordförande tar avstånd

Svensk Travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola, som också är verksam som veterinär, har även sett bilden på Bobberys kota efter behandlingen.
– Jag tar avstånd från den här typen av ingrepp överhuvudtaget. Så som det ser ut på den här bilden, så tar jag avstånd från det. Jag tycker inte det är rätt att göra den typen av behandling för den skadan eller utföra den behandlingsmetoden överhuvudtaget för den delen. Det hör inte till modern hästsjukvård. Det finns många andra sätt att behandla den typen av skadan utan att hästen utsätts av den smärtan. Det är min personliga åsikt som yrkesutövande veterinär. När det kommer till min roll som Svensk Travsports ordförande så vill jag säga att vi får se vart det här tar vägen.

Är det läge för en utredning av fallet av exempelvis länsstyrelsen eller Svensk Travsports djurvälfärdavdelning?
– Vi får se, jag kan inte säga så mycket mer just nu. Allt det här har skett inom loppet av ett dygn och det blir till att prata med berörda personerna och ta reda på hur, vad och på vilket sätt det hela har skett, säger Alaviuhkola som poängterar det inte finns något direkt förbud mot behandlingsmetoden:
– Det finns inget ordagrant förbud mot bränning, för det förekommer vid exempelvis avhorning av kalvar. Så bränning som metod används fortfarande och det har används mycket historiskt men i dag, i dagens moderna djursjukvård, ser man det nästan aldrig. Det förekommer att man bränner harhaser, men då handlar det om max sex punkter som man lägger. Här lägger man kanske 50 punkter runt ett stort område och i det ligger då också grader på hur stort lidande man förorsakar för att hästen ska kunna bli bra.

Normalt tillfrisknande för gaffelband inkluderar framför allt tid till att få gaffelbandet att läka ihop.
– I stort sett är det så att lång tid och vila är det som gör att läkningen blir fullständig. En viktig del vid gaffelbandsskador är inte behandling, utan rehabilitering. Att kontinuerligt öka belastningen på det skadade benet för att gaffelbandet ska tänjas och stärkas. De är de viktigaste delarna vid gaffelbandsskada: tid och sjukrehabilitering.

Har hästen ont efter en sådan här typ av behandling som vi ser på bilden?
– Många behandlingar gör att hästen kan utsättas för ett visst lidande absolut, men om syftet är att hästen ska bli bra, så är det tillåtet. Så mycket kan jag säga.

Hästen har inte fått smärtstillande dagen efter behandlingen

Vad är då syftet med behandlingen? Travronden får tag i Daniel Schützer för att få hans kommentar på behandlingen som utförts.
– Det man vill uppnå, det är en ökad kvalité på läkningen, säger Schützer.

Så att skadan inte ska ske igen?
– Ja.

Vad är det som stärks?
– Där går åsikterna isär, men jag upplever att jag har haft goda resultat på de hästar jag gjort det på.

Tycker du bränning är en bra metod för gaffelbandsskador?
– Rent generellt, när det ser ut som det gjorde på Bobbery, tycker jag att det är en bra metod att använda sig av.

Vad är anledningen till att du valde bränning som behandlingsmetod?
– Det är ett sätt att få en ökad genomblödning i skadeområdet.

Så det är inte en metod för att snabba på läkningsprocessen?
– Det är svårt att svara på, det är ingen behandlingsmetod som stöds från läkemedelsbolag eller vetenskapliga studier, men jag kommer inte ha mer bråttom med min häst och jag rekommenderar ingen att ha mer bråttom med sin häst efter att man har bränt.

Så hur rättfärdigar du det lidande som hästen får av att ha bränt kotan?
– Lidande finns med alla metoder. Vilken behandlingsmetod vi än använder, så förekommer olika grader av lidande. Men det jag vill uppnå väger klart upp olägenheten för hästen.

Och det du vill uppnå är att minska risken att hästen ska drabbas av skada igen, och således ska kunna starta flera år framåt?
– Ja.

Om hästen hade gått som ridhäst istället, så hade det inte behövts?
– Det beror väl på vad han skulle gjort som ridhäst också.

Anser du att du följt travsportens reglemente och rådande lagstiftning?
– Ja, jag anser att jag gjort det. Behandlingen är utförd med bedövning och så vidare, så det anser jag.

Har Bobbery ont?
– Bobbery går i hagen, är ohalt och äter hö, så han verkar inte ha särskilt ont av behandlingen som gjordes i söndags.

Har hästen fått någon smärtstillande?
– Nej.

Du valde att lägga upp bilder på sociala medier. Dessa är nu borttagna. Varför?
– Det blev ganska mycket väsen kring det hela. Syftet var att dela med sig till de berörda kring stallet, delägare och så vidare, så att de skulle få reda på vad vi gjort. Det är uppenbart så här i efterhand att det väckt starka känslor.

Ångrar du att du lade upp dem?
– Ja, men jag hade inte använt metoden om jag tyckt att den varit fel, så jag delar inte åsikterna som väckts till följd av bilderna, säger Schützer.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.