Rikard N Skoglund tog fyrling på Bergsåker

Längtan efter hemmet och den egna sängen lär inte vara mycket större än efter en kladdig tävlingsdag i mitten av november – om man inte heter Rikard N Skoglund i kväll. Den här kvällen blev det inte heller farande längs vägarna utan hotell i Sundsvall.

– Normalt blir det hemresa men i morgon väntar Bollnäs på lunchen och Örebro på kvällen så det passade bättre. Jag försöker att bo hos släkt och vänner men den här gången blev det hotell, säger han.

Inte så himla lyxigt ändå med tanke på väder och vind?

– Nej, det tycker jag inte, men ibland kan det vara kul. Jag reser ju så mycket och värdesätter därför att komma hem. Klart att det alltid är skönt att vinna lopp – då bryr man sig inte om vädret men det ska man inte göra ändå, humöret ska inte påverkas för då går det inte så bra. Men det är klart att det är lättare att göra när det går bra.

Bordet var kanske inte dukat för en fyrling men väl porslin i viss omfattning.

– Såg ut att kunna bli någon seger och det är ju inspirerande att köra åt riktigt bra tränare som Robert Bergh där allt är i ordning. Fyra segrar händer men det är inte varje dag, väldigt mycket krävs för att det ska gå vägen. Två har jag vunnit åt honom vid samma tillfälle tidigare och kanske tre men aldrig fyra tidigare.

Före V86-spelet vann han med Make It A Star (e. Make It Happen) som spårade runt om och ledningen, efter en bit, var segerreceptet även för Becker (e. Manofmanymissions) som gjorde debut i Berghs regi.

– Han kändes bra hela vägen men jag ville inte överforcera honom från start även om han öppnade bra. Känslan var att jag inte skulle behöva köra så hårt för att komma till spets och det blev rätt. Han gick i mål med mycket sparat.

Den mest överraskande vinnaren ur kvartetten var Harper Seabrook (e. Farifant) som efter en rejäl långspurt vann med minsta möjliga marginal efter att ha blivit utmanad både invändigt och utvändigt.

– Banan blev sämre desto mer vi tävlade och därför var jag lite osäker på hur man skulle lägga upp det då. Jag var sugen på dödens 1300 kvar men valde att köra bakifrån och samtidigt så gick Tomas Pettersson med Moneykeeper.

– Kanske körde jag lite för tidigt mot ledarhästen i slutsvängen men min häst hade så bra fart att jag ville utnyttja det. Ledaren kontrade och den utvändigt kom snabbt, jag tyckte att jag vann men trodde att det stod mellan mig och Dwight Pieters som kom invändigt men han var ju bara trea så jag hade både rätt och fel. Harper Seabrook gjorde ett väldigt bra lopp.

Till sist, efter V86-spelet, vann han med Chestnut Bojje (e. Readly Express) som fick jogga 1.21,4 första varvet och 1.19,6 första 2000 meterna.

– Kan bli så när det är små fält och ingen vill ta dödens så jag ville inte köra för snabbt men heller inte bjuda in hästarna som stod på dubbla tillägg, särskilt eftersom han är mer stark än snabb. Därför drog jag på 800 kvar och ”Bojje” svarade bra över upploppet på häst. 

Vilken av vinnarna minns du bäst?

– Alla fyra, men jag är svag för Chestnut Bojje. En häftig häst och den sista jag vann med! Becker var också en häftig, läcker, häst. När man får köra åt Bergh är det mest upp till mig, hästarna är alltid i ordning och man får så fina chanser. Enda plumpen, Izumi Benois, hade nog vunnit om jag kommit ned i banan eller fått dödens, men man kan ju inte vinna med alla… Att kör åt Robert Bergh är i alla fall en lyx.

När ringer klockan i morgon?

– Frukosten öppnar 06.00 och tänkte gå upp i tid så att det finns tid till att röra på sig också. Hotellet har gym och jag tycker mig bli piggare av att röra på mig. Ofta använder man baren mer än gymmet på ett hotell men den låter jag bli i kväll.

Fullständiga resultat från Solvalla och Bergsåker från onsdagskvällen finns på Travrondens tävlingsplattform.