Värmningsvinnaren

Reportaget publicerades i maj 2020 och återpubliceras digitalt med anledning av Stefan Hultmans bortgång. 

För fem år sen var Hultman hela Sveriges och en av världens hetaste travtränare. From Above hade vunnit Elitloppet, Maharajah Prix d’Amérique, hans hästar hade tagit hem storlopp som Derbyt, Kriteriet och Olympiatravet flera gånger om. Stallet sprutade ur sig superstars som Triton Sund, Naglo, Marshland, Jaded, Pine Dust, Panne de Moteur, Nimbus C.D. och många-många fler.

Men samtidigt blev Stefan Hultman svårt sjuk. En elak och ovanlig nervåkomma drabbade honom mycket allvarligt. Under över ett års tid var han helt osynlig i offentligheten. Han kämpade för livet – och för att ta sig tillbaka till en dräglig tillvaro.

– Efter det, är ingenting detsamma längre, säger Stefan själv.

Att träna häst är inte att tänka på. Den karriären är förbi. Han har emellanåt fullt upp med enkla vardagssysslor.

– Vissa dagar när jag stiger upp på morgonen och ska iväg nånstans, så kan jag vara lika trött efter att ha käkat frukost och duschat och klätt på mig, som vissa är efter att ha sprungit en mil, säger han.

– Men jag är inte bitter, utan tacksam. Jag har ändå klarat mig och kan leva vidare.

“Jag har inget val – jag måste ta det lugnare”

Familjen, hundarna och naturen hemma på Ekerö, utanför Stockholm, är hans bas och energikälla. Men travet är fortfarande nerven i hans tillvaro.

Nån gång då och då kör han en runda med en häst där hemomkring ute på Menhammar.

Förra våren åkte Stefan Hultman också land och rike kring tillsammans med dåvarande ST-chefen Johan Lindberg och besökte varenda travbana runtom i Sverige för att prata framtid.

– Det var otroligt kul och trevligt. Men samtidigt i tuffaste laget för min hälsa. Som den vinnarskalle jag är så vägrade jag att ge upp eller hoppa av. Men det slet enormt på mig, säger Stefan Hultman, en aning dämpat.
– Nu försöker jag ta det lite lugnare. Jag har förresten inget val. Jag m-å-s-t-e ta det lugnare än förr.

Ändå jobbar Hultman nu också. Som många av er ser. Cirka halvtid på Kanal 75. Som värmningsexpert i ATG Live-sändningarna.

– Två sändningar i veckan. Plus att jag gör den här ”Hultmanalysen”. Så två och en halv dag per vecka arbetar jag ungefär. Det är precis vad jag pallar med.

– Nu när vi snackar så har jag just jobbat två dagar i rad i helgen. Då är jag helt slut. Jag sitter bara här hemma på altanen med mina hundar och försöker återhämta mig.

Han vill dock inte att nån ska tycka synd som honom. Tvärtom – Stefan Hultman känner sig lycklig och utvald.

– Det är som att nån däruppe hade sett mig och gav mig den här chansen i ATG Live. Jag började så smått 2016 och som det ser ut just nu så är det perfekt för mig. Exakt vad jag orkar med och klarar av.

– Jag känner att jag gör en viss nytta. Plus att jag får syssla med det ämne som jag älskar allra mest – även om jag inte kan jobba i stallmiljö längre.

Hyllat värmningsöga

Stefan Hultman har etablerat sig som ”superexpert” i ATG Live. Framför allt är det hans värmningsöga som blivit både omtalat och hyllat.

– Jag säger precis som det är, och vad jag ser, helt enkelt.

– Okej, jag kallar inte en häst för ”halt” – det tycker jag är lite väl otrevligt och överlägset.

– Men om en häst inte ser bra ut, så säger jag rätt ut att den är knölig, kantig, inte rytmisk, eller vad det nu kan vara.

Vi hamnar i några exempel från helgen 16-17 maj när V75 på lördagen gick på Mantorptravet och på söndagen i Danmark på Charlottenlund. Då sågade Hultman ett par favoriter ganska så rejält i förväg.

– Dels var det 70-procentaren Zacon Gio, världsmästaren, före Copenhagen Cup. Hästen såg stressad och kantig ut i värmningen. Den borde inte ens ha kommit till start. Det sa jag också. Och mycket riktigt så var den sen chanslös i loppet.

– Men så var det även den här Mr Marvelous i Mantorp dagen före – den tyckte jag inte heller såg alls bra ut i värmningen. Det var jag också tydlig med. Men hästen tog sig samman i loppet och vann enkelt i alla fall… Så där kan det vara ibland, skrattar Stefan Hultman.

• Vad är det som gör just dig lämplig att bedöma hästarnas status enligt den här modellen?
– Det är väl min erfarenhet – och känsla för hästar. Jag har i grund och botten inget bra självförtroende. Men på det här området så har jag det. När det gäller att uppfatta hur en häst mår så känner jag mig trygg i mig själv och med mitt omdöme.

• Hur tar dina gamla tränarkollegor det när du ibland dömer ut deras hästar?
– Det var jag ganska orolig för innan jag gav mig in i detta. Men det är bara nån enstaka gång som det har blivit liv om nån kritik som jag har framfört. Jag får jättemycket reaktioner på vad jag säger i sändningarna – och nästan alla är snälla och positiva, faktiskt.

• Vad är din egen strategi med vad du säger?
– Jag försöker vara rak, och vill inte hålla på och fjäska för nån speciell. Utan alltid säga precis vad jag ser.

“Jag klockar aldrig en värmning”

Så om man då på egen hand ska ge sig in och försöka värdera hästars chanser i lopp, utifrån hur de ser ut i värmningen – vad är det då man ska leta efter, egentligen?

Många på publikplats har undrat detta genom åren, när de besökt någon travbana. Och här kommer kungstips till alla er som är nyfikna på en sån som Stefan Hultman och hans visdom på området – han kastar sig mer än gärna in i den diskussionen!

– Framför allt handlar det om att titta efter individer som ser ut att må bra. Man ska gå på sitt eget allmänna synintryck. Sånt behöver man inte ens vara någon hästmänniska för att uppfatta.

– Jag minns en gång på 90-talet när Maria Akraka och de där sprang. Då var jag på en friidrottsgala på Stadion i Stockholm. Min blick fastnade snabbt på en mörkhyad kille som skulle springa 800 meter. Jag kommer inte ens ihåg vad han hette. Men han stack ut från alla andra som värmde upp inne på arenan där. Han fullständigt lyste av kraft och harmoni och balans när han rörde sig, ner i minsta lilla detalj. Jag blev helt fascinerad.

• …å hur gick det sen för snubben i tävlingen?
– Han var totalt överlägsen. Jag undrar om han inte satte världsrekord också, skrattar Hultman.

Harmoni, var det. Allmänt intryck av att må bra.

• Vilka handfasta tecken på detta, kan det finnas hos en häst som man ser i värmningen?
– Blank och fin i pälsen. Springer och spelar med lite spetsade öron. Mjuk och smidig i sitt rörelsemönster. Lägger mycket mark under sig även om hästen inte verkar ta i för fullt. Håller inte på och drar, eller ligger på, mer än vad kusken ber om.

• Motsatsen då?
– Det är ju inte bra om de springer snett mellan skalmarna, och bryter å håller på. Eller verkar överdrivet heta.

– Och så det där med öronen då; Om de viker dem bakåt, eller i allra värsta fall utåt – då är det en häst som inte är i harmoni utan störs eller besväras av nånting.

• Finns det något speciellt som man som spelare kan lura sig på i en värmning?
– Ja, en sak – tempot! Jag vill absolut inte prata illa om mina duktiga kollegor som Eskil Hellberg och Fredrik Widman med flera som jobbar mycket med klockan i värmningarna. Alla har sitt sätt att arbeta och sin taktik.

– Men j-a-g klockar aldrig värmningar. Det är för mig helt ointressant om det går i 1.10- eller 1.22-fart i 200 meter före loppet.

– Vissa hästar kan gå en 1.15-speed, ta i så in i bänken, och benen går som trumpinnar. Det brukar imponera på en del spelare. Men för mig kan det vara mycket mer tilltalande med en lugn 1.20-värmning om bara hästen ser ut att vara i balans och utstrålar välmående.

“Jaded imponerade på alla – även före loppen”

Stefan Hultman kopplar också detta till sina egna storstjärnor genom åren och pekar på att flera av dem inte alls gick att känna igen som några ”monster” för den vanlige åskådaren – om man bara kollade på värmningen.

– Nej, många av de bästa hästarna imponerar inte nåt särskilt i synintrycken före loppen.

– Självaste Maharajah, till exempel, kunde se ganska knölig ut och till och med dra höger bak om man körde 1,30 eller långsammare.

– Men sen när man trodde att man vridit upp till 1,20 och så kollade klockan… kunde det visa sig att han hade gått kanske 1,10 en bit. De riktiga klasshästarna, som ”Marre”, lägger så mycket mark under sig att det går i ruggiga farter fastän det bara verkar som att de joggar.

• Vem av dina topphästar har glänst mest i värmningsskedet?
– Det var väl kanske Jaded i så fall. Han hade en sån fysik att han imponerade på alla direkt. Även före loppen.

– Panne de Moteur var också väldigt spänstig och fin, i sig själv. Fast han var också riktigt smart, så han ville inte springa så fort, innan det verkligen var allvar… men när man körde upp bakom bilen på riktigt, då var det plötsligt en annan sak.

– Och hästar som Maharajah, Triton Sund och Naglo, var inga värmningslejon alls. De imponerade inte på nån, före loppen. Inte ens From Above var så där väldigt inspirerad då.

“Jag älskar ju detta”

När man fått igång Stefan Hultman på den här typen av snack, då syns inga spår av någon trötthet eller några krämpor.

Istället verkar han vårrusig och uppsluppen som en nyfiken unghäst. Ögonen spelar, och sinnet och minnet bara skenar…

– Jag älskar ju detta, det bara är så, ler han.

Fast i ett avseende sågar Hultman ändå sig själv, i sin nuvarande roll. Och det är när vi kommer till ämnet ”spel”.

– Nja, alltså, jag är ju anställd som spelexpert. Det är vad min roll heter.

• Men…?
– Men jag ä-r ingen spelare. Jag har det inte i blodet.

• Spelar du aldrig?
– Njae… nästan inte. Jävligt sällan.

– Jag tänker inte som en spelare helt enkelt. Jag försöker lära mig av mina kollegor lite grann och ibland kan jag tycka att jag börjar komma in i deras resonemang, men, nja…

• Odds å procent å spelvärde är inte riktigt din grej?
– Som spelexpert borde det ju vara det. Men tyvärr.

– Min kunskap är själva sporten trav. Det är bara att konstatera. Att bedöma hästarna, hur de rör sig, vad de kanske skulle behöva förbättra eller möjligen kunna ändra på – och om de verkar må bra eller inte.

• Ni kanske kompletterar varandra i sändningarna?
– Man kan ju alltid hoppas att i alla fall några ser det så.