Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Peter Arnqvist idé med hästskötarnas pension

Foto: MALIN ALBINSSON / TR BILD
Peter Arnqvist. Foto: MALIN ALBINSSON / TR BILD

När garantiprispengen höjdes till 1 500 kronor och kuskarna började avisera prishöjning tänkte B-tränaren i andra banor.
Nämligen att en tredjedel av garantiprispengen borde gå till hästskötarnas pension.
– Alla jag har pratat med tycker att det är en kanonidé, säger han.

Publicerad:

Hur blev hästskötare ett ämne i kuskdebatten kan man undra. Peter Arnqvist, vars idé även blivit omskriven i Sulkysport, förklarar:

– Givetvis ska kuskarna få ta betalt som de vill, det råder ju fri prissättning. Catchdrivers är dock inte det sporten skriker efter utan hästskötare är den stora bristen. Titta på Facebook – varenda dag är det stall som söker personal, säger han.

Kan inte hästskötarnas villkor förbättras samtidigt som kuskarna får bättre betalt?

– Jo, klart att det går att göra samtidigt men jag tyckte att debatten som blossat upp är lite sådär. 

 Idén går ut på att en tredjedel av den höjda femhundringen – 1 500 kronor sedan årsskiftet i majoriteten av loppen och 2 500 kronor i huvudloppen på onsdagar och lördagar – borde öronmärkas till hästskötarna och mer specifikt till varje utselning.

– Numera så antecknas ju hästskötarnas namn på tävlingsdagarna och det här ska gälla anställd personal hos A-tränare, inte för oss amatörer som håller på för att det är roligt. 

Foto: MARIA HOLMÉN / TR BILD
Vid stigens slut väntar en kryddad pension enligt Arnqvists förslag. Foto: MARIA HOLMÉN / TR BILD

Poängen med Arnqvists idé är att pengarna väntar efter yrkeslivet. 

– Förslaget är att för varje häst som kommer till start så får hästskötaren 500 kronor insatt på ett pensionskonto som förvaltas. Pengarna får tidigast plockas ut vid 55 års ålder. Det här yrket är tungt, många blir slitna i kroppen och den vanliga pensionen är dålig. Dessutom har inte yrket särskilt bra status, ofta slutar folk vid 30 års ålder för att ha bättre möjligheter längre fram i yrkeslivet. Jag kan inte svara för exakt hur det ska gå till med förvaltning och administration men är säker på att kompetensen finns hos till exempel hästägare i sporten.

Tanken är att primärt gynna de hästskötare som arbetar med starthästar, exakt hur många utselningar varje anställd person har beror förstås på en mängd olika parametrar. Totalt gjordes 45 431 stycken starter (54 procent) av A-tränade hästar under 2021 och ett en grov uppskattning kan vara att varje skötare i ett professionellt stall har ungefär en-två utselningar i veckan, mellan 50-100 utselningar per år. 

– Det blir väldigt mycket pengar som sparas och över tid dessutom kan växa under många år.

FAKTA

Så skulle pengarna kunna växa

Räknat på sex utselningar i månaden á 500 kronor = totalt 3 000 kronor sparande i månaden med en genomsnittlig årsavkastning om 6,5 procent (strax under premiepensionens årliga snitt sedan 1995).

  • Efter fem år: 221 839 kronor.
  • Efter tio år: 505 328 kronor.
  • Efter femton år: 884 701 kronor.
  • Efter 20 år: 1 392 387 kronor.
  • Efter 25 år: 2 071 785 kronor.
  • Efter 30 år: 2 980 973 kronor.

Källa: rikatillsammans.se.

1 500 kronor i garantiprispeng blir då 1 000 kronor i garantiprispeng?

– Ja, precis. Frågan är om det inte hade varit värt det? Jag tror inte att en enda tränare hade tyckt att det här varit en dålig idé och alla jag pratat med den om gillar den skarpt. 

Vad är fördelen med pensionssparande jämfört med att få pengarna direkt?

– Tanken är en långsiktig grej och ett system för att hjälpa dem över tid. När man är i 20-årsåldern tänker man av förståeliga skäl kanske inte så mycket på pensionen och dessutom skulle det här kunna vara en morot för att stanna längre i ett yrke. Beloppen som skulle kunna pensionssparas är väldigt stora i sammanhanget.

Har tränarna varit för dåliga arbetsgivare?

– Så har det blivit automatiskt eftersom hästskötarna jobbar för mycket och jag tror att det är svårt att ändra yrket till ett strikt 7-16-arbete rakt över så därför skulle det här kunna vara ett sätt att göra jobbet attraktivare.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.