Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Med hästen som stöd i terapin

Foto: TR BILD
Anne Källgren. Foto: TR BILD

Erik Höglund drömmer om att hjälpa människor – med hästen som redskap.
Något som är Anne Källgrens vardag i sin verksamhet.
– Det är viktigt att veta varför man vill ha med hästen i arbetsprocessen, säger hon.

Publicerad:

Strax norr om Uppsala, på Kyrsta gård, håller 58-åriga Anne Källgren till. Med bakgrund inom psykiatrin och på naturbruksgymnasium har hon god erfarenhet av att arbeta med människor. Som egenföretagare arbetar hon med klienter som har särskilda behov – och hästen är en central figur i verksamheten.

– Jag jobbar med unga vuxna i åldrarna 18–35 år som är intagna på behandlingshem. Hästen är en lika stor del i arbetet som klienten och jag är i mötet, det viktiga är att man vet varför man vill ha med en häst i arbetsprocessen. Vad är motivet? Man får inte arbeta med hästar på det här sättet för att tillfredsställa en egen önskan, säger hon.

• Vilket är ditt motiv? Vad är syftet?
– Det är verkligen individuellt, det kan vara personer som har svårt att skapa sociala kontakter, som behöver komma ut, hitta ett driv. Ibland är det personer som haft hästintresse som barn, men av olika skäl inte kunnat ha kontinuitet i kontakt med hästar. Viktigt att poängtera är att jag arbetar relationellt, det vill säga – vad händer i mötet mellan mig, hästen och klienten?

– Det kan även vara att ha det som motiv för att komma upp ur sängen medan andra kan behöva träna på rutiner. En annan del är att våga vara nära, utan krav.

• Vad menar du med det?
– Nästan alla jag arbetar med har varit utsatta för övergrepp och då blir det jobbigt med närhet. Att få vara nära en häst, hud mot päls, utan att det finns baktankar är viktigt.

Hon fortsätter:

– Hästarna är aldrig terapeuter, de är mer ett medium. Man kan se reaktioner hos hästar och klienten, tankar som klienten får och som man kan ta upp i terapin i behandlingsrummet. En vanlig grej är följande: klienten tycker att det är ”synd om hästarna som går i en liten hage”. Vad betyder det? De ser hagen i stället för hästen, vilket kan antyda att klienten själv känner sig instängd. 

På gården finns sex hästar. 

– Jag brukar berätta om hästarnas bakgrund och det finns ofta någon häst där det klickar lite extra, att historien är liknande. Till exempel har jag en häst som utsatts för vanvård.

• Finns det forskning som stödjer ditt arbete?
– Ja. I det här arbetet behöver man dock inte stirra sig blind på vad forskningen säger utan vad Socialstyrelsen säger att vi ska göra på jobbet under avsnittet evidensbaserad praktik. Det kan förenklat beskrivas som att vi kan göra saker så länge det inte skadar och syftet kan vara rekreation – att få klienten att må bra – och då är det jätteviktigt att klienten själv får vara med och styra, vilket det även är i terapi. Sedan kan vi också ha terapeutisk händelse, att något ska förändras och då blir det annorlunda, där måste det finnas definierat vem som gör terapin och vad syftet är, det arbetet är hårdare reglerat.

FAKTA

Socialstyrelsen om evidensbaserad praktik (utdrag) 

Att arbeta evidensbaserat

”Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser.

Individens önskemål ska väga tungt vid val av insats, särskilt om det inte finns någon kunskap om den aktuella insatsen eller om studier visar svaga eller tvetydiga resultat. En person som upplever en insats som relevant är mer engagerad i behandlingen och det ökar sannolikheten för att insatsen blir till hjälp.”

Catharina Carlsson har skrivit en avhandling inom socialt arbete vid Linnéuniversitetet, vilken bygger på samtal med ungdomar i åldrarna 15-21 med självskadebeteende samt personal.

– Hästen fungerar som en brygga mellan terapeuten och klienten, och på så sätt skapas ett gemensamt samtalsämne där terapeuten och klienten kan mötas. Genom att vi inte kan veta vem eller vad hästen responderar på fullt ut skapas en nyfikenhet och en dialog mellan ungdomarna och personalen som blir mindre hotfull vilket i sin tur skapar utrymme för att bygga relation till terapeuten snabbare. Många ungdomar beskrev hur ångesten försvann när de steg över tröskeln till stallet, säger hon till forskning.se.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.