Sveriges ledande travtidning
Sveriges ledande travtidning
ANNONS

"Tänk att den hästen föddes här hos mig"

Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD
Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD

Järvsöfaks vann 201 lopp och tog med sin tränare på äventyr långt utanför travsportens värld. Jan-Olov Perssons minnen av det majestätiska kallblodet är många.

Publicerad:
TV:
Jan-Olov Perssons fem bästa stunder på tävlingsbanan med Järvsöfaks

Framgångarna för kallblodsfenomenet Järvsöfaks var åtskilliga. Minnena med honom likaså. På måndagsmorgonen vandrade Järvsöfaks vidare till de evigt gröna ängarna vid en ålder av 26 år.

– Det var en tung förmiddag och jag har bävat för den här dagen. Hästen har åldrats mycket och det var en barmhärtighetsgärning, säger Jan-Olov Persson.

Järvsöfaks föddes 23 juni 1994 och från första början har Jan-Olov Persson funnits vid hästens sida. 28 december 2009, när Järvsöfaks var 15 år gammal, gjorde de sista starten tillsammans – det slutade, som nästan alltid, med seger.

• Vad har Järvsöfaks betytt för dig?
– Det är svårt att sätta ord på, men det är enormt mycket när man tänker tillbaka. Tänk att det överhuvudtaget föddes en sådan här häst och att jag fick förmånen att ta hand om honom. Han var en av hästarna i den första årgången som föddes här hos mig 1994.

• Vad säger du om hans personlighet?
– Den var enorm. Den utstrålningen och karisman som han hade. Jag har fått uppleva så mycket med honom.

• Förstår du själv vilken betydelse Järvsöfaks haft för travsporten?
– Nej, det är nog svårt att ta in. Men jag ser ju i media och det har bara fortsatt i tio år efter att han lade tävlingsskorna på hyllan. Man blir hela tiden påmind om hans storhet. Jag var till Åbo på Nordiskt Mästerskap som Järvsöfaks vann de två första åren och där sitter det bilder på honom i restaurangen. Andra gången tror jag att han sprang världsrekord över medeldistans. 

– Sedan att han nådde långt utanför travet också. Det är mäktigt. 

– Hans skötare har haft en oerhörd betydelse också. Bror G Andersson, Tanja Salmela Johansson, Anton Andersson och Hanna Edvinsson gjorde ett enormt arbete med honom.

Foto: Petri Johansson/TR Bild
Järvsöfaks och Jan-Olov Persson vinner på 1.17,9a/1640 meter på Gävletravet. Ett världsrekord som fortfarande står sig. Foto: Petri Johansson/TR Bild

Järvsöfaks har haft stor betydelse för aveln. Bara i Sverige har han 759 registrerade avkommor som i skrivande stund tagit 2682 segrar och sprungit in drygt 163 miljoner kronor. Med de norskfödda avkommorna är siffrorna än större.

– Det är helt enorma siffror. Han har väldigt många miljonärer och avelshingstar bland sina avkommor. Man ska komma ihåg att vi svenskar var ganska tilltufsade av norrmännen på kallblodssidan där ett tag. Hans betydelse har varit enorm. Han blev den första svenskfödda hästen att vinna derbyt i Norge och sedan vann han landskampen som femåring. Jag uppskattar att de norskfödda avkommorna tagit runt 1400 segrar och sprungit in nästan 100 miljoner kronor. Säg att avkommorna allt som allt tagit 4000 segrar och sprungit in 250 miljoner kronor.

Jan-Olov Persson nämner segern i norska derbyt och segern i landskampen som femåring som två av de starkaste minnena. Han lägger också till världsrekordet på Gävletravet i juli 2005. Den gången kutade Järvsöfaks 1.17,9a/1640 meter – ett världsrekord som fortfarande står sig.

Foto: LARS JAKOBSSON / TR BILD
Järvsöfaks och Jan-Olov Persson i beridna högvakten. Foto: LARS JAKOBSSON / TR BILD

Fenomenet Järvsöfaks nådde också långt utanför travsportens gränser. 2007 var han en av hästarna i beridna högvakten tillsammans med Jan-Olov Persson på ryggen.

– Det var helt enormt. Jag gjorde själv lumpen på K1 en gång i tiden. Jag minns inte hur resonemanget gick, men vi fick vara med där. Det var fullt med folk vid slottet. Då minns jag att han kände sig stolt. Det finns en otroligt vacker bild därifrån. Det har varit så många äventyr. Vi har varit vid Eiffeltornet också.

Jan-Olov Persson kommer många gånger tillbaka till Järvsöfaks betydelse för verksamheten.

– Hans avkommor har gjort rörelsen ännu bättre. Det har haft stor betydelse. Vi gjorde vårt bästa år någonsin för två år sedan när vi körde in över 15 miljoner kronor och vann 150 lopp med bara kallblod. Det är nästan så att man inte tror att det är sant.

Under 2004 var Järvsöfaks och Jan-Olov Persson med om en tuff period. Järvsöfaks drabbades av den ovanliga och tuffa tarmsjukdomen Baron Gruff-sjukan. 

– Mats Olov Nord, hans veterinär, räddade livet på honom den gången. Jag minns att jag själv var på Bjerke och tävlade med två av ”Faksens” avkommor när jag fick beskedet. Hästen remitterades till Ultuna. Det är inte många som klarar av den här sjukdomen, men med god omvårdnad klarade han lyckligtvis den pärsen också.

Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD
Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD

• Hur ser du på framtiden utan honom?
– Han har gett sporten en oerhörd skjuts. Det måste man säga. Man ser att många etablerade tränare på varmblodssidan börjar köpa kallblod också. Det tror jag är mycket hans förtjänst. Han har gjort ett stort avtryck i travsporten.

På gården i Hudiksvall arbetas det nu för fullt med en minneslund i anslutning till den hagen Järvsöfaks gått i.

– Det kommer att bli en minneslund med gravsten. Vi kommer att ha en begravning med urnnedsättning lite längre fram.

• Tror du att det någon gång kommer att födas en häst av Järvsöfaks betydelse igen?
– Steggbest och Järvsöfaks ser jag som räddarna av kallbloden. Någon gång kanske det föds en liknande häst. Men det är otroligt att han föddes här hos mig och att jag fick förmånen att träna och tävla med honom. När jag var liten hoppades jag få fram en bra häst som kanske kunde vinna 30, 40 lopp och springa in en miljon kronor. 201 segrar och över 21 miljoner kronor… Det går inte att hoppas på något sådant, men ibland överträffar verkligheten fantasin.

ANNONS

Ämnen i artikeln

Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.