V75 30 ÅR: Födelsedagsbarnet mot nya höjder

Jubileumet är här. I helgen fyller V75 verkligen 30 år. Sveriges absolut största enskilda spel.

Och att kora spelformens i särklass mest gnistrande superstar under hela den här epoken, är faktiskt hur enkelt som helst.

Man kan börja fundera på kuskar och tränare, som Stig H Johansson, Örjan Kihlström eller far och son Goop.

Eller så kan man ta upp värstinghästar, som Ina Scot, Copiad, Victory Tilly och Järvsöfaks.

Eller kanske rent av spelare, superexperter och bettingprofiler som vunnit mycket och stort, som ”Dajmen” Jonasson, ”Chrille Krukan” – och Travrondens egen Daniel Berglund.

Men när man börjar fingranska allt det där, och mäter vad var och en har gjort och inte gjort, så har egentligen ingen annan en endaste liten suck:

Inte mot den här jeppen.

Harry Boy sopar banan med dem alla.

Den mest kände. Den som hängt med längst. Och den som vunnit överlägset mest pengar på V75.

Harry Boy har två skepnader:

• Dels är han en marknadsföringssymbol, en av Sveriges mest kända sådana, som ofta och i massor av sammanhang har representerat ATG och V75, och lockat nya fans och kunder till hästspelet. 
  I det sammanhanget framträder han ofta i skepnad av en sorts häst.
  Fast ibland OCKSÅ som en människa, en folklig snubbe i så fall, någonstans utifrån landsorten, eller rent av Vilda Västern, med betydande retroprofil, och även med en liten lätt touch av gammaldags raggare.
   
• Dels är Harry Boy också en spelmetod, en smart variant av quick fix, där vanliga småspelare kan få rask och inte nödvändigtvis så dyr hjälp i sista minuten, med en alldeles lagom blandning av favoriter och möjliga skrällar – knivskarpt programmerad av ATG:s it-experter.
  I det sammanhanget är Harry snarare en riktigt skärpt och nördig vän att luta sig emot. Fast fortfarande med en genuin folkhemsaura kring sig.

Tillsammans har de här båda profilerna gjort Harry Boy till en gigant. En av Sveriges mest igenkända kändisar. Ett djupt etablerat varumärke. I båda sina roller. Men att Harry Boy ens existerar, är näst intill ett mirakel.

Redan innan förlossningen – i samband med V75-lanseringen i slutet av 1993 – var hans liv allvarligt hotat.

Vi bottnar hela den historien tillsammans med Arvika–sonen Remy Nilson, 74, dåvarande marknadschef på ATG – och, enliga somliga, med en del personliga drag som antyder ett visst släktskap dem emellan.

I begynnelsen av alltihop, var avundsjuka.

– Tipstjänst hade ett par år tidigare, 1991, lanserat en genial grej, en gott-och-blandat-påse som de kallade för Lördagsgodis, minns Remy Nilson.

– Där stoppade de i små trevliga munsbitar av alla sina lördagsprodukter, såsom Stryktipset, Lotto, Måltipset och jag tror även gamla Poängtipset.

Påsen blev snabbt en braksuccé.

Och konkurrenterna på spelmarknaden blev gröna av avund.

– Jag fick en chock när jag gick in på spelbutiken i kvarteret där jag bodde, på Bloms Tobak, på Surbrunnsgatan. Alla kunder verkade vilja ha de där påsarna, berättar Remy och tar sig för pannan. Hästspelets marknadschef fick panik – och eld i baken. Efter bara någon vecka klev han ner till ATG:s dåvarande it-chef Per Stenström.

– Kan du titta på om vi kan göra nåt liknande i våra datorer? Något slumpspel, fast med lite sannolikheter inblandade, från de kuponger som redan lämnats in, sa Remy.

– Okej. Jag kollar, svarade Stenström.

– Hur lång tid tar det i så fall att ta fram något sånt?

– Ge mig ett halvår så borde vi kunna ha något klart, sa Stenström. Sagt och gjort – våren 1992 var verktyget, efter enorma ansträngningar och investeringar, färdigt att tas i bruk.

Men Remy Nilson minns att man på ATG tvekade och schabblade med hur det skulle marknadsföras.

– Vi stoppade i några lördagslappar, det var väl V65 och Dagens Dubbel och nåt mer, i en påse – och kallade det kort och gott för Snabbspel.

– Ingen reagerade. Det flög inte alls. Tvärtom, det var knappt inte nån som märkte vad vi hade gjort. Omsättningen på vår påse låg under en halv miljon kronor. Inte på långa, långa vägar värt investeringen som vi hade gjort.

Tipstjänsts Lördagsgodis, däremot, fortsatte gå som tåget.

Penninglotteriet, som var en stor spelaktör på den tiden, började också darra.

Vd:n där, Leif Forsberg, ringde till ATG och Remy Nilson.

Penninglotteriet hade just lanserat Keno, som ett komplement till sin kärnprodukt – men fick ingen fart på det.

– De var också både avundsjuka och bekymrade över det förbenade lördagsgodiset. Leif undrade om vi kunde göra nåt ihop.

ATG släppte in Penninglotteriet i sina datorer, vilket i sig var en plusaffär för ATG.

Ut kom så småningom en ny snabbspelspåse – innehållande V65 och DD från ATG, blandat med Keno, Spader och nån mer slumpprodukt från Penninglotteriet. Och så en ny storlansering: Nu under namnet Max Mix. Hände gjorde… nästan ingenting. Igen. Några kronor mer än Snabbspel kom in. Men långt ifrån tillräckligt. Även Max Mix blev en flopp.

Lördagsgodis ägde det marknadssegmentet totalt. Travet hade kört fast med sitt lördagsspel, V65, och hamnat på en platånivå – och ATG bestämde sig, efter många om och men, för att starta V75.

– Jag och Nisse Ekmark på marknadsavdelningen, satte oss ihop med vår reklambyrå, för att i samband med V75-lanseringen ge vårt snabbspel en sista chans, berättar Remy Nilson.

– Vi skulle behöva ha någon form av maskot i skyltfönstret för det där, tänkte vi. Kanske nån sorts mänsklig hästfigur, en folklig jäkel, som kan symbolisera hela spelverktyget, på nåt vis.

Så gick resonemanget.

Reklambyrån hittade någon gammal skiss i en byrålåda. Tillsammans klottrade de, utifrån denna, fram en tidig variant av den nye superhjälten.

Sen behövde deras nye vän ett namn.

– Alla i landet hade ju då pratat om Ego Boy, i tjugo års tid. Hemma hade jag min far, som älskade Harry Brandelius, den gamle artisten. Vi kombinerade de två namnen, och fick fram – Harry Boy. Det lät för jävla bra. Det kändes rätt i magen direkt.

Ett hinder återstod. En liten amatörtränare, Harry Rehn, i en liten by utanför Stenungsund, visade sig ha en livs levande tävlingshäst som redan hette just Harry Boy.

– Vi åkte ut till den verklige Harry, och gav honom en sudd, jag tror det var drygt 30.000 kronor, för namnrättigheten – att få använda hans hästs namn på vår figur också. Och den riktige Harry blev nöjd, skrattar Remy Nilson.

– Sen small det bara till!

Med den nye Harry Boy i fronten, så blev de tidigare bortbleknade snabbspelet och maxmixen plötsligt superpopulära!

Samma produkt, alltså – men under nytt namn, och en helt ny paketering runtom.

Omedelbart från starten av V75 ordnade Harry Boy en bra bit över 15 procent av omsättningen. Alldeles snart mer än 20. Snabbt även uppemot 25. Vissa jackpottomgångar till och med mellan 30 och 35 procent av V75-insatserna. Remy Nilson hejdar sig plötsligt en aning, och håller upp ett finger i luften:

– Jag har nog aldrig berättat det förut, men där och då dök det också upp en kris till för Harry, avslöjar han.

Vad hände?

– Våra konkurrenter, och flera lotterisäljare bland folkrörelserna ute i landet, blev lika oroliga för, och irriterade och avundsjuka på, Harry-succén, som vi själva förut hade varit för Lördagsgodis.

Vad gjorde de åt saken?

– De anmälde oss för flera myndigheter, och påstod att ATG hade gett sig in i lotterisegmentet, vilket vi inte hade tillstånd till.

Hur räddade ni situationen?

– Vi fick i detalj beskriva att, hur och varför som Harry Boy inte var ett slumpspel, utan att sannolikheterna i botten, med skicklighetsspelarnas redan inlämnade system som underlag, var Harrys fundament.

– Vi klarade oss undan med det. Men det var en hårsmån från att Harrys existens hade blivit en fråga för regeringen. Hemligheten med Harry Boy är ju alltså en grund med de mest betrodda hästarna – mixat med en och annan slumpmässig jätteskräll inblandad mitt i alltihop.

– Som bäst är Harry när tre stadiga favoriter vinner. Då är han livsfarlig. Sen kan han få in vilka två stänkare som helst, skrattar Remy Nilson.

– Däremot om flera andra- och tredjehandare vinner, och V75:an så att säga smyger sig fram… det klarar Harry sällan. Sådan är inte programmeringen.

Fast exakt hur Harry Boy går till väga, och hur framgångsrik han är i konkreta siffror, behåller ATG för sig själva. Det är en hemlig trollbrygd. Med åren har produkten också utvecklats.

Spik-Harry är en metod med vilken man kan göra delar av spelet själv, men även jobba ihop med Harry i vissa lopp, så att säga. Man kan numera som spelkund även själv välja bland flera olika svårighetsgrader som chans, favorit och original.

– Ett tag höll vi också på att laborera med en Harriet Boy, eller Harriet Girl, när vi tyckte att Harry hade fått en lite väl grabbig profil, och ville få med tjejerna också, berättar Remy Nilson.

– Harry stod där i nån sorts cowboystil, med skinnpaj och boots, och sög på ett grässtrå eller en cigarett, och vi kände väl att tiden kanske lite grann höll på att komma ifatt honom.

Men…?

– Nja, mina kolleger och efterträdare har ju varit duktiga på att modernisera och fräscha upp honom som figur, lite efter hand. En tidsanpassning, skrattar Remy.

– Harriet kom aldrig ut. Vi gjorde några kundundersökningar kring det, där inte ens de tillfrågade kvinnorna var särskilt positiva till en sådan produkt. Remy Nilson har på många sätt blivit Mr Harry Boy. Men Harry lever vidare, trots att det numera är över tio år sedan Remy senast slutade på ATG.

Ändå är han fortfarande stolt över sin skapelse.

– Det var ju inte bara jag. Vi var ett helt lag bakom det där, konstaterar han.

– Men absolut, lite stolt är jag, över att ibland fortfarande förknippas med honom.

Är Harry-påfundet rent av din allra bästa insats för travet, under alla år som marknadschef och vd?

– Ja, kanske.

– Men egentligen är det väl en helhet. Att ATG genom åren har lyckats göra spelformen i sig till ett event, och en social upplevelse som lever genom hela veckan. Att nästan alla svenskar fattar precis vad V75 är, och vad det står för.

Hur uppstod den effekten?

– Travet har alltid klarat sig bra med när vi fått blanda oss med annat ute i samhället. När vi kom in i tv, bakom fotbollen i Tipsextra, så slog vi igenom där. När vi kom in bredvid Tipstjänst och Penninglotteriet hos de fysiska ombuden på stan, tog vi nästan över där inne också. Och på senare år, bland kasinobord på nätet, mellan Unibet och Bet365 och allt vad de heter, har också det svenska travet såsom spelobjekt klarat sig bra.

– Mitt i allt det där, så kan man väl säga att Harry har haft, och fortfarande har, en betydande roll. Harry Boy ligger, i varje V75-omgång, bakom ungefär en fjärdedel av insatserna.

Det betyder att under fjolåret, när V75 omsatte cirka 4,6 miljarder kronor, så spelade alltså folk på V75 med hjälp av Harry Boy, för över en miljard kronor.

Och hans facit? Det avslöjar inte ATG.

Men grovt räknat kan man säga att över ett helår klarar han inte riktigt av den genomsnittliga återbetalningsprocenten, som på V75 är 65 procent av insatserna. Däremot ligger Harry Boy på en återbetalning kring eller över 50 procent.

Vilket gör honom till klart starkare än exempelvis de allra flesta rena lotter som finns ute på spelmarknaden.

Harry Boy har, år efter år, gjort massor av V75-spelare till miljonärer.

Samtidigt som han i och för sig, i sanningens namn, också har spelat bort mer pengar än någon annan – fast allt det förstås uppdelat i väldigt många små doser. …och hur firar då denne Harry sin 30-årsdag?

Det ser ni själva på bilderna. På något sätt speglar de Harry Boys alldeles egna karaktär. Travronden fick äran att följa med honom på sin drömtur:

• Jublande över alla sina vinster, högst uppe på toppen, som kungen av V75, on top of the world.
• Stilla filosoferande under ett höstvackert träd i en hage, där han sitter och reflekterar över livet och hästarna.
• Sprutande skumpa i ett glädjerus – precis som många av hans anhängare genom åren har fått göra.
• Och så på korvmojen förstås, med en rejäl tunnbrödsrulle med räksallad, och en pucko därtill.

Det är Harry, det.

Grattis, grabben!