Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Historien bakom Järvsöfaks: Ett väldigt viktigt sto

Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD
Järvsöfaks i hagen hemma på gården där han bodde i hela sitt liv. Foto: THOMAS BLOMQVIST / TR BILD

När Järvsöfaks mamma Järvsö Anna dog 2017 berättade vi historien om hur det var tillfälligheter som gjorde att både hon och Järvsöfaks överhuvudtaget kom till. Här publicerar vi den historien igen.

Publicerad:

Utdrag ur en text publicerad den 5 oktober 2017:

I egenskap av mor till Järvsöfaks är Järvsö Anna (född 1988 e. Lapp Nils-Vinjänta e. Svintor) förstås ett av de absolut viktigaste kallblodiga stona i Sverige genom alla tider. Och detta trots att varken hon själv eller mamman Vinjänta kom till start. Hagmyrentränaren Jan-Olov Persson kan det mesta om Järvsö Anna och hennes bakstam. Det var nämligen med Annas mormor Steggjänta (född 1971 e. Steggbest) som han vann sitt allra första travlopp, året var 1977.

– Steggjäntas mamma Jäntungen var en jäkla märr som föddes 1949. Hon sprang på den tiden in över 90.000 kronor och vann 60-talet lopp. Det var oftast bara 800 kronor i förstapris vid den tidpunkten. Jag har bland annat hittat ett gammalt program från tävlingar på Lillfjärden i Hudiksvall 1954, där hon förstås också segrade.

När Steggjänta så småningom hade tävlat klart valde Jan-Olov ut norske Svintor (pappa till Svinten) som första partner i aveln.

– Jag hade sett Vintilla (e. Jerker) vinna Svensk-Norska kallblodslandskampen på Gävletravet 1977-1978 och blev då klart imponerad. Hon var väldigt snabb och tävlade ibland till och med mot varmblod. Vintilla var en halvsyster till Svintor, förklarar Jan-Olov, som på så sätt fick se Järvsö Annas mor Vinjänta komma till världen.

Steggjänta fick också ett år äldre Senjänta (e. Sentan), som till skillnad mot Vinjänta startade och vann ett lopp. Båda hästarna sattes i avel förhållandevis tidigt, Vinjänta var bara fyra år.

– Jag och brorsan Ingemar ville verkligen avla vidare på den här stolinjen och det fanns bara de här två stona att tillgå. Man var också sugen på att försöka närma sig norrmännen och snabba generationsväxlingar tänkte vi kunde vara en bra idé. Så det faktum att Vinjänta aldrig kom till start berodde nog inte på att hon visade dåliga tävlingsanlag, utan mest att vi ville prova att ta tidigare föl.

Vinjäntas andra avkomma blev Järvsö Anna. Även här var det en hel del tillfälligheter med i bilden att Vinjänta betäcktes med Gunnar Melanders storstjärna Lapp Nils.

– Lapp Nils skulle egentligen inte ta emot några ston det året, men jag hade jobbat hos Gunnar och pratade lite med honom. Till slut gick det bra och vi åkte dit med tre ston, bland annat då Vinjänta, berättar Jan-Olov, som dock inte fick någon glädje av Järvsö Anna på tävlingsbanan.

Till saken hör att det senare visat sig att just kallblodsston efter Lapp Nils inte varit något succé i tävling. Bara tre svenskfödda har tjänat över 100.000 kronor, men det gjorde inte Anna. Nej, hennes tävlingskarriär avslutades långt innan det ens var tal om något kvallopp.

– Vi hade tränat på ordentligt under vintern och man var spänd och förväntansfull att åka in på Hagmyren och testa Järvsö Anna och Järvsö Sara (e. Pelle Babs) i mars-april som tvååringar. Jag kommer ihåg det hela som om det hade varit i går. Det var helt omöjligt att få någon av dem att springa 2.40. Den dagen ville man helst bara glömma, det var en stor besvikelse.

Istället för tävling bestämde sig Jan-Olov att lasta båda stona och åka till Norge. Duon betäcktes med Trons Trollmin, men bara Järvsö Anna blev dräktig. Men första avkomman Järvsölina kom aldrig till start. Bättre gick det för nummer två, Järvsö Troll (e. Perle Troll), som till slut vann hela 32 lopp och spring in drygt 1,2 miljoner kronor. Inte heller tredje avkomman Hammering (e. Salsnes Troll, åtta vinster och 237.200 kronor) blev så tokig. Men det skulle komma en ännu bättre...

– Både Perle Troll och Salsnes Troll stod uppstallade i Hudiksvallstrakten, därför använde vi dessa. Trollfaks hade varit i träning hos mig i Sverige och gått rätt så bra. Vi hade därför fått en gratis betäckningsrätt i honom och valde att använda den åt Järvsö Anna.

Resultatet blev en viss Järvsöfaks. Den 23 juni 1994 kom han till världen - och efter det är inget sig likt i kallblods-Sverige.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.