Henrik Kihle vann Guldklockan: "Är det äkta guld?"
SOLVALLA. Inget lärlingslopp har samma gyllene klang som Travrondens Guldklocka.
Sedan den berömda “Vedafuxen” Adepts skötare Torsten Jonsson 1957 kammade hem det allra första gulduret har många av Sveriges stora namn passerat Solvallas vinnarcirkel för att kassera in en klocka. Nu även norrmannen Henrik Kihle.
– Det betyder väldigt mycket. Speciellt Guldklockan som är det råaste man som lärling kan köra och vinna. När man vinner lopp på Solvalla, då har alla sett det, säger den 20-årige norrmannen som blir första kille att bryta de tre senaste årens kvinnliga totaldominans i Travrondens Guldklocka.
De tolv lärlingar som under året samlat flest poäng under samlades under en fullspäckad Solvallaeftermiddag. Först för en föreläsning av domarchef Erik Adielsson, därefter ett julbord serverat i Solvallas hästägarlounge. Efter “nöje” var det dags att drabba samman om nya poäng i två försök och en avgörande final. In i försöken fick kuskarna dessutom med sig ett antal poäng innanför västen i en inbördes fallande skala från Fredrik Plassen (som samlat flest poäng under året ) till Carl Philip Lindblom (som kvalat in som nummer tolv). Den med flest poäng efter försöken fick välja finalhäst först.
Den första avdelningen gick till Hagmyren-lärlingen Henrik Kihle som tillsammans med Hickovelocissimo. Den Kristian Lindberg-tränade Årjängshästen var helt enkelt huvudet högre än sina konkurrenter i en mersmakande seger.
Avdelning två blev en fartfylld historia. Carl Philip Lindblom förvaltade förtroendet bakom favoriten Leverage. Han tvingades dock till en resolut styrning som bland annat innefattade två vändor via tredjespår fram till dödens, och därefter “fullt ös” sista 700 meter och in i mål. Tränare Marcus Schön hade förberett sin häst på bästa sätt och Stall Courants valack var värdig varje klapp i en välbesökt vinnarcirkel.
När de sammanlagda poängen var räknade var det Henrik Kihle som fick välja häst först före Fredrik Plassen och Carl Philip Lindblom. I nämnd ordning valdes åttondespårets Börtas Ankare före tolftespårets Night Art och New Lane från bricka två.
– Jag tittade innan loppet och fattade ganska snart att Börtas Ankare var bästa hästen, men jag kollade väl mer upp de andra hästarna för jag trodde aldrig att jag skulle få välja häst först, säger Henrik Kihle som när han fick sitt förstahandsval hade en solklar finaltaktitk. Och loppet följde precis det tilltänkta scenariot.
– Jag räknade med att köra fram till dödens och sen brotta ned dem därifrån, och så blev det. Men jag var lite orolig sista långsidan ned då jag tyckte att jag tappade honom på bettet, men jag ryckte tussarna innan sista sväng och fick ett bra svar, berättar Hagmyren-lärlingen som sedan ett och ett halvt år arbetar hos “kallblodskungen” Jan-Olov Persson.
Henrik Kihle är född Tönsberg - och rakt in i sporten. Pappa är tränare på Jarlsberg och mamma jobbar på det norska travsällskapet. Då det inte finns något riktigt travgymnasium i Norge flyttade han till Sverige och gick utbildningen på Wången. Efter det har unge Kihle varit Sverige trogen, och med Travrondens Guldklocka som språngbräda torde inte en karriär som proffstränare ligga alltför avlägsen. Men den nykorade klockägaren står med båda fötterna på jorden.
– Jag tänker fortsätta arbeta hos Jan-Olov Persson, men försöka fokusera på att köra fler lopp. Jag blir kvar i Sverige, i alla fall för nu, säger Hernik Kihle som verkar ha en tuff och arbetsgivare och får skjuta på firandet.
– Det är jobb imorgon, men jag ska fira jul i för första gången i Sverige, med min flickvän och hennes familj. Vi får fira lite extra då, avslutar årets vinnare av Travrondens Guldklocka.
Men Henrik Kihle har ändå en sista nyfiken fråga.
– Är det äkta guld?
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.