Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Insändare: "Jag följer den instruktion jag har som banveterinär"

Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD
"I denna debatt om betselorsakade skador vill jag framföra en önskan att travtränare tar sig tiden att lära sig bedöma om hästen har skador i munhålan eller inte", skriver Anja Pedersen. Foto: THOMAS BLOMQVIST/TR BILD

Jag är den veterinär som strök Rikard S Janssons häst Opoto Base inför dess start på Sundbyholms travbana den 30 maj. Jag avböjde initialt att kommentera händelsen då jag anser att personlig kommunikation är att föredra framför kommunikation via medier. Då Rikard S Jansson valt att gå till medier kommer här nu min replik.

Av: Anja Pedersen
Publicerad:

Insändare i Travronden

Detta är en insändare. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Travronden värnar om det fria ordet och yttrandefrihet. Vi vill att du ska uttrycka din åsikt och dela med dig av dina goda tankar och idéer. För att bli publicerad krävs att du håller god ton, följer våra riktlinjer och svensk lag.

Vid en kontroll av munhåla på hästen Opoto Base i Rikard S Janssons stall den 30 maj på Sundbyholms travbana upptäcktes ett sår i höger mungipa där bettet ligger an. Såret var ett trycksår av kronisk karaktär och omgavs av opigmenterad (vit) ärrvävad. Opigmenterad ärrvävnad syntes även i vänster mungipa. 

Trycksår i mungipa orsakas av att ett bett har legat emot vävnaden med ett sådant tryck att det orsakar syrebrist i vävnaden. När detta sker tillräckligt många gånger dör huden och den underliggande vävnaden blottas. Såret ser då därför inte ut som ett traditionellt skärsår med sårskorpa utan blir som en hålighet där huden har försvunnit. 

I botten på såret syns då en mörkt rosa till röd vävnad och såret har tjocka ljusa sårkanter. Ett sådant sår blöder normalt inte mycket men är känsligt mot yttre påverkan och kan börja blöda om sårets yta går sönder av till exempel friktion av ett bett. Läggs tryck på såret gör det ont, hästar kan känna smärta i precis samma omfattning som vi människor. I tävlingstempo har travhästen ett generellt tryck på sex kilo i tömmen och trycket kan gå upp till fjorton kilo vid enstaka tillfällen under lopp. Detta tryck överförs via bettet direkt emot mungipan. 

Opoto Base fick startförbud av två anledningar: 

  • Om en häst har en skada där utrustningen ligger an är det en hög risk att skadan förvärras. Därav är inte hästen i tävlingsmässigt skick och ska inte starta. 
  • Vid tryck mot ett sår upplever hästen smärta. Hästen kommer därför att utsättas för lidande i samband med tävling och ska därför inte starta. 

Om hästen blöder eller inte, är inte relevant för det startförbud jag utfärdar. Jag följer den instruktion jag har som banveterinär: 

”Veterinärens uppdrag enligt 3 kap 1 § djurskyddsförordningen (2019:66) är att:

  1. Före tävlingen besiktiga tävlingsområdet och de deltagande djuren,
  2. med omedelbar verkan helt eller delvis förbjuda tävlingen eller att ett visst djur deltar i tävlingen, om djur utsätts eller kan antas bli utsatt för skada eller annat lidande,”

Slutligen, jag betvivlar inte att Sveriges travtränare älskar sina hästar och vill deras bästa. Men i denna debatt om betselorsakade skador vill jag framföra en önskan att travtränare tar sig tiden att lära sig bedöma om hästen har skador i munhålan eller inte. Då slipper banveterinären ge startförbud till hästar som inte borde ha varit anmälda till lopp från första början. 

Ni är hjärtligt välkomna att komma fram till mig på Sundbyholms travbana så kan jag visa bilder på skador och gå igenom hur man kan undersöka sin häst på bästa sätt. 

Anja Pedersen. Banveterinär Sundbyholms travbana. Legitimerad veterinär samt examinerad hästodontolog. 

ANNONS

Ämnen i artikeln


Av: Anja Pedersen

Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.