Insändare: "Travet behöver en smartare tävlingskalender – inte fler lopp"
Det talas ofta om hur vi ska få fler hästar, fler aktiva och fler publikdagar inom travet. Men ibland tror jag att vi stirrar oss blinda på just ordet fler. För det är inte alltid fler som är lösningen – ibland handlar det om att göra det vi redan har bättre.
Insändare i Travronden
Detta är en insändare. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Travronden värnar om det fria ordet och yttrandefrihet. Vi vill att du ska uttrycka din åsikt och dela med dig av dina goda tankar och idéer. För att bli publicerad krävs att du håller god ton, följer våra riktlinjer och svensk lag.
I stället för att bygga en hållbar sport har fokus alltför länge riktats mot att optimera omsättningen för ATG samtidigt som Svensk Travsports nyckeltal Antalet starter per häst och Antalet hästar i träning legat högst upp på prioriteringslistan. Dessutom har banornas starka roll och många gånger särintressen oftast styrts mer av värderingar och tradition än strategi och fakta.
Ett allt för starkt fokus på en kvantitativ tillväxt har gjort att hästägarnas behov och önskemål allt för ofta har hamnat i skymundan – och det börjar vi nu se de allvarliga konsekvenserna av. Produkten att äga travhäst behöver bli betydligt mer attraktiv både utifrån ekonomiska och mjuka värden. Det är därför hög tid att ändra riktning mot en väg som driver kvalitativ tillväxt, där hästägarnas intresse hamnar mer i fokus och som mer effektivt gynnar långsiktig utveckling av den svenska travsporten
Regiontrav som bas
Jag tror på idén om ett utbyggt regiontrav eller en liknande variant som ersätter delar av det traditionella bredd- och vardagstravet. Mindre och medelstora banor kan samlas i regioner där prispengarna fördelas efter var hästpopulationen finns och vilka behov som finns lokalt. På så sätt skapas jämnare lopp, fler lokala vinnare och samtidigt kan de stora banorna – med oftast fler A-tränade hästar – stå för de större potterna och de mest prestigefyllda loppen. Likt alla idrotter behöver travet en tydligare divisionsindelning där du kan röra dig genom divisionerna beroende på den sportsliga utvecklingen.
Färre, men bättre tävlingsdagar
Vi behöver våga anpassa antalet lopp och tävlingsdagar efter verkligheten. Hästmaterialet är inte obegränsat och kvalitet måste gå före kvantitet. Med hjälp av artificiell intelligens kan propositionerna optimeras ytterligare så att loppen fylls bättre, vilket ger starkare och jämnare tävlingsfält som ger ett högre spelvärde. Om vi justerar antalet tävlingsdagar till mer historiska nivåer frigörs dessutom ekonomiska resurser – uppskattningsvis omkring 40 miljoner kronor – som i stället kan gå direkt till höjda prispengar.
Storbanorna som flaggskepp
Varje region bör ha sin flaggskeppsarena. Solvalla, Åby, Jägersro, Bergsåker och Boden kan vara de självklara nav som hela regiontravet kretsar kring. Med fasta tävlingsdagar, större streckspel och ordentliga prispengar kan dessa arenor bli dragloken som inspirerar nya hästägare och lockar publik tillbaka till travbanan. Vi måste hitta en modell som begränsar resorna från storbanorna och där det till en större omfattning blir attraktivare att resa till våra flaggskepp. Och visst behöver den svenska travsporten en nationalarena värd namnet?
Säsongs- och meetingbanor
Alla banor kan inte tävla året om – och i vissa fall inte ens över en hel säsong. Mindre banor med färre hästar och en startprocent av hemmahästar en bra bit under tio procent kan i stället satsa på kortare, intensiva tävlingsperioder. Säsongs- eller meetingbanor kan skapa en känsla av högtid och förväntan, samtidigt som resurserna används mer effektivt.
Unghästarnas framtid
Unghästarna är travsportens framtid. Här behöver vi ett tydligt och mer motiverande prissystem. Jag föreslår att storbanorna erbjuder förstapris på 100.000–150.000 kronor, öppna för alla, medan regionbanorna ligger på 40.000–70.000 kronor – reserverade för den specifika regionen. Det skulle ge hästägarna bättre och snabbare avkastning samt locka fler att investera i unga hästar. De reella kostnaderna att äga en travhäst har stigit kraftigt – och vi behöver därför anpassa vår modell för att stötta våra hästägare på ett bättre sätt.
Ett trav med framtidstro
Det svenska travet behöver återta sin själ. Vi måste flytta fokus från omsättning och särintressen till att bygga en sport där hästägare, uppfödare och aktiva känner sig delaktiga och värderade. Travet har alltid handlat om passion – om glädjen att se sin häst prestera, om gemenskapen på stallbacken och spänningen i tävlingen.
Med en smartare kalender, en tydligare struktur och en ny syn på resurserna kan vi skapa en travsport som växer igen. Det handlar inte om att backa – utan om att styra om.
– Mattias Bergdahl
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.