Anders Lindqvist:

"Plötsligt dyker den stora travaren upp"

Jag är travnörd, det ska erkännas! Jag är också mycket god vän med Vitale Ciotola som just nu tränar elitloppsdeltagaren Usain Töll – hur länge till vet få med den ägaren!

Snöade i alla fall in på hästens härstamning. Den är intressant på så sätt att han har 59 procent amerikanskt travarblod, 16 procent franskt och så 25 procent passgångarblod genom sin far Googoo Gaagaa.

Modern Cotton Waste kostade bara 20.000 kronor på Kriterieauktionen 2005 men tävlade betydligt bättre än sin prislapp. I regi Timo Nurmos tog hon vann två av fjorton starter och sprang in hyggliga 534.000 kronor. En av segrarna togs i grupp II-loppet E3-Revanschen för ston.

Usain Tölls morfar Smok’n Lantern var en bra tävlingshäst som tvååring (hans enda säsong) men en besvikelse som avelshingst med tanke på härstamning och unghästmeriter. Mormor Alva Tilly var en anständig tävlingshäst som kvalade som tvååring och startade redan i januari som treåring, en säsong som dock blev segerlös genom nio starter för tre olika tränare.

Som fyraåring hos Petri Salmela vann hon inte mindre än sex av fjorton lopp med en riktig 

formtopp på förvintern med tre raka segrar. Fem- och sexåringssäsongerna blev dock synnerligen magra.

Mormors far, fransmannen Vip Tilly, var efter franska förhållanden en relativt liten välstammad travare med fina unghästmeriter även om han aldrig segrade trots hela tio starter som tvååring. Som avelshingst var han tyvärr knappt medelbra. 

Mormors mor Madame Tilly var en klen tävlingshäst med en seger på sju starter och blott 45 000 kronor i prispengar. Ännu sämre var hon som fölsto. Av åtta avkommor var det bara Alva Tilly som dög på banorna.

Madame Tilly var i sin tur efter flotte Micko Tilly som var en utmärkt tävlingshäst med 30 segrar på 76 starter och många storloppsmeriter. Tyvärr var även Micko Tilly sämre i aveln än på banorna men ändå inte dålig, fick betyget AB.

Nu är vi framme vid Usain Tölls mormors mormor, Fontanelle, som var hygglig i avelsboxen och på banan men som lämnade fler dåliga än bra avkommor, och tyvärr lite sämre ändå som mormor. 

Fontanelles far Toscan, född 1963, var däremot en verklig champion. Visserligen tog han ingen framskjuten placeringen i finalen av Elitloppet 1969, men i Frankrike vann han alla dessa storlopp: Prix d'Amérique (1970), Prix de Paris (1969 och 1971), Critérium des Jeunes (1966), Critérium des 3 ans (1966), Critérium des 4 ans (1967), Prix de Sélection (1967) och Prix Capucine (1966)

Se där, en meritlista få kan uppvisa!

Dessvärre blev Toscan en stor besvikelse i aveln. Och Fontanelles möderne var nästan lika dåligt som Toscans bedrifter på banorna var bra (det var väldigt svårt att köpa bra ston i Frankrike på den tiden).

Kära läsare, vad vill jag då ha sagt med denna långa utläggning om Usain Tölls stamtavla? Jo, efter att ha plöjt i travhästars härstamning är min erfarenhet att den där stora travaren plötsligt kan dyka upp i familjer som verkar rätt klena eller medelmåttiga. Då brukar det handla om något av följande:

 1. Man blandar franskt och amerikanskt blod (mycket vanligt numera). När jag sett en häst göra ett lopp utöver det vanliga noterar jag mycket ofta att den har ett stänk franskt blod i sig.

2. Hästen är en avkomma till ett sto med många bra hingstar på mödernet i många genarationer. Ett sådant exempel är den franske hingsten Severino som tjänade nästan en miljon euro trots en klen moderslinje. Det kompenserades av sex generationer topphingstar på mödernet.

3. När mormor eller mormorsmor var stjärnor på banorna kan det komma en ny stjärna även om toppstoet i sig var en besvikelse i avelsboxen. Min teori där är att toppstoet var så bra i sig på grund av att hon var tuff som den värsta hingsten men för lite moder för att producera bra. Kanske var hon även för sliten av hårt tävlande. Mjölkade sämre eller rörde sig för lite vilket gjorde att även avkomman rörde sig mindre!

Teorier!

Njut nu av denna fantastiska helg. Kanske gör ni fyndet på auktion i kväll!