Wilhelm Askebring: "Nyss rev Kim Eriksson parmesanost över min köttfärssås"
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Jag var på väg med tåget från Småland till Örebro, men det var kraftiga förseningar i Mjölby och där stod jag med väskan i handen och ett stort problem på halsen. För en gångs skull kändes den sena V75-starten välkommen, men jag var långt ifrån säker på att jag skulle hinna fram i tid.
Så vad göra? Jag har inte stenkoll på Östergötlands geografi, men Mjölby ligger ganska nära Linköping och däremellan ligger Mantorp. Hmm, jag drar en rövare och ringer Kim Eriksson, han bor ju där och ska ändå till Örebrotravet.
– Hej, Kim, det är Wilhelm Askebring på Travronden. Kan du hjälpa mig med en grej?
(En minuts förklarande senare.)
– Det är klart! Ta dig bara till Mantorp så hämtar jag dig på stationen och så kan du käka lunch tillsammans med mig och mina svärföräldrar.
Snart sitter jag i en somrig trädgård, klappar katten Ludde och käkar en av mina älsklingsrätter – spaghetti och köttfärssås. En stund senare sitter vi i bilen till travet. Kim berättar storyn om hur han kom över On Track Banditen och jag berättar om att min flickvän tyvärr fått kräksjukan. Ett, tu, tre är vi framme och vi skiljs åt för att göra det vi kan bäst.
När jag träffar honom efter Balfours seger i Orebro Intn'l är han som i ett enda stort rus och den normalt pratglade Kim Eriksson har förvandlats till en neandertalare. För några timmar sedan rev han parmesanost över min köttfärsås, men nu kan han inte konstruera en enda fullständig mening efter att ha tagit sin största seger i karriären.
Livet, hörrni, en väldigt mäktig och fullständigt överlägsen uppfinning.
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.