Sveriges ledande travtidning
Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare:
"Dags för boven i dramat att sätta upp tydliga regler"

Foto: LARS JAKOBSSON / TR BILD
Ardalan Shekarabi (S) och Hand Lord Skarplöth. Foto: LARS JAKOBSSON / TR BILD

Veckans ledare handlar om det spelpolitiska läget.

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Ordväxlingen mellan ATG:s vd, Hans Lord Skarplöth, och Svenska Spels vd, Patrik Hofbauer, har skapat rubriker. I korthet: Lord Skarplöth irriteras över att statligt ägda Svenska Spel ingår avtal med fransk hästsport men inte betalar något till den svenska, medan Hofbauer menar att man verkligen vill bidra, men att avtalen inte är kommersiellt försvarbara i nuläget. Svenska Spels samarbete med franska spelbolaget PMU, vilket möjliggör spel in i fransmännens skötebarn Quinté+, var en prestigeaffär som givetvis stör ATG. Satsningen är minst sagt offensiv – dessutom banbrytande. I ett långvarigt (?) samarbete med Expressen visas High Five-loppet live, det är så spelformen heter i Sverige, bara ett klick bort från Expressens förstasida, och Svenska Spels motsvarighet till Harry Boy – PIX – marknadsförs flitigt på traditionella sätt.

Huruvida spelformen lyfter i Sverige återstår förstås att se, givet de kulturella skillnaderna i spel på hästar är det ingen nedförsbacke initialt, oavsett hur prestigefyllt samarbetet är. Det är ett relativt dyrt spel för kort spänning, men värdemätaren kommer först i vinter när högsäsongen drar i gång på Vincennes och Svenska Spel utvecklat möjligheten att spela tillsammans på High Five – finns inte den lösningen på plats kommer spelet aldrig att lyfta.

Kärnfrågan om finansieringen till hästsporten har vid upprepade tillfällen avhandlats på den här platsen i Travronden. Herrarna Hans och Patrik må ha sina poänger, men ingen av dem rör vid den egentliga problematiken som uppstått då en så kallad marknadsavgift inte reglerades när nya spellagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2019.

”Jag kan i klartext säga att vi har utformat en avgift som är fyra procent på bruttoomsättningen”Ulf Hörnberg, dåvarande tillförordnade vd Svensk Travsport, till Travronden 28 mars 2019.

Drygt 21 månader in på omreglerade spelmarknaden är det bara ATG som har avtal med Svensk Travsport, en organisation som vill ha fyra procent på bruttoomsättningen. En deal som fungerar bra för ATG som i kraft av poolspel mer eller mindre kan tillskrivas ett reellt monopol – teorin till trots. Fyra procent av bruttoomsättningen är värre att betala för spelbolag med lågmarginalprodukter. Här uppstår ett låst läge, ATG – som ägs av Svensk Travsport – har genom att ingå avtal om fyra procent i princip skapat ett prejudicerande ramverk för dessa affärsavtal. Vilka incitament finns för att häva det när omsättningen från ATG är oändligt mycket större än samtliga andra spelbolags travomsättning tillsammans? Dessa spelbolag ska dessutom förhandla med ATG:s ägare, rörigt är bara förnamnet. Samtidigt gör inte ATG något felaktigt, det här är konsekvensen av att det inte är reglerat i lagstiftningen.

Vilken vilja har funnits hos förbundet att sälja rättigheter, sy ihop sponsorskap och dylikt? Snart två år och inga kreativa affärsavtal har skapats.

Ett annat faktum som skaver ordentligt är att statens spelbolag i nuläget över huvud taget inte betalar till (den svenska) hästnäringen. Hur kan regeringen tillåta det faktum? Svaret är att det, kanske, inte görs – en tilläggsutredning avseende det här pågår och ska presenteras i slutet av oktober. Så dags. Underbetyget till den tidigare utredningen som trots sidantal i multum inte vidrörde lösningar på den här frågan är kraftigt – eller kanske snarare direktivet, hur kunde den här frågan negligeras så? Det går att argumentera för att Svenska Spels ägare, indirekt lagstiftarna, kunde visat lite välvilja och finansierat hästnäringen med en liten del av det överskott som bolaget årligen skapar, i väntan på utredningen.

Anna-Lena Sörenson, som enligt egen utsago inte har någon större erfarenhet av vare sig spel eller hästsport, ska – den 29 oktober – redogöra för ”vår syn på en eventuell marknadsavgift”. I ett mejl skriver hon: ”Jag skulle säga att vi skaffat oss bra kunskaper om ämnet och vi har intressanta och konstruktiva diskussioner.”

Om marknadsavgift blir fallet, vad händer i realiteten därefter? Utöver en, eventuellt, lagstadgad marknadsavgift är det inget som hindrar spelbolag från att betala ännu mer till sporten och ATG som indirekt dikterat förutsättningarna hittills lär väl knappast lämna ifrån sig taktpinnen. Varken Hans Lord Skarplöth eller Patrik Hofbauer har i uppdrag av värna om hästägare eller mjuka värden, hur fint det än låter – deras uppdrag är att respektive företag ska tjäna så mycket pengar som möjligt utan att skada folkhälsan (annars hade vi inte sett V86 Xpress, starttid 16.20 etc, för ekonomiska uppsidan anses vara för stor). Därefter tar styrelser och ägare vid – däri ligger problemet när ST äger statligt kontrollerade ATG och staten äger Svenska Spel.

Dags för boven i dramat – staten – att agera och sätta upp tydliga lagar och förordningar.
Skulle inte alla spelbolag konkurrera på lika villkor nu?

______________________

Ett ologiskt beslut

Den ökade smittspridningen i samhället satte, tillfälligt, stopp för att släppa in fler personer på idrottsevenemang.

Sportbranschen drabbas hårdast och många vänder sig emot det faktum att stora arenor inte får ta in någon publik alls medan andra verksamheter, exempelvis restaurang och kollektivtrafik, inte drabbas lika hårt. Det är mycket ologiskt och djupt beklagligt, apropå folkhälsan är idrott såväl passiv som aktiv oerhört viktig. Konsekvenserna är svåra att överblicka.

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.