Ledare: "Det är mycket oklart vad som egentligen gäller"

”Endast korrigering och lätt maning är tillåten. Lätt maning innebär maning med små hand- och/eller armrörelser utan att kraft läggs bakom rörelsen”, lyder numera reglemetets utformning. Å ena sidan känns det därför möjligen märkligt att en handfull fall rörande brott mot djurskyddslagen är på bordet just nu, å andra sidan härrör de fallen från en tid då regelverket var något friare och med anledning av de aktuella fallen kanske styrelsen ansåg det tvunget att stärka reglementet?

Johan Untersteiner, Pierre Nyström och Victor Rosleff står åtalade för brott mot djurskyddslagen. Björn Persson är polisanmäld för samma sak medan Joakim Lövgren – som inte dömdes för drivning förrän ett märke på hästen Piccadilly uppdagades efter ett lopp på Jägersro i april 2021 – har, av länsstyrelsen i Skåne, förbjudits att använda sitt körspö under ett års tid i svenska travlopp. Det av länsstyrelsen påstådda brottet kring Johan Untersteiner skedde också i Skåne varför det är väldigt svårt att förstå skillnaden i efterspel i hans fall jämfört med Joakim Lövgrens. Hur länsstyrelsen agerar kan förstås skilja sig från region till region men här är det två fall i samma region med olika följdeffekter. Vad som däremot är identiskt i fallen är att Jägersros måldomare inte utdömt någon bestraffning för brott mot reglementet i ett initialt skede. 

Svensk Travsport valde, av principiella skäl, att stötta Lövgren och står för rättsliga kostnader. Fallet har tagits upp i förvaltningsrätten som avslagit överklagandet av myndighetens beslut. Grönvall Advokatbyrå har bistått Lövgren med juridisk hjälp och yttrandet är överlag vettigt även om brister inte saknas. Länsstyrelsens material är näppeligen lika övertygande och förvaltningsrätten motsäger vissa detaljer. Länsstyrelsen menar att ”Joakim Lövgren slår med stor kraft och använder hela armen i slaget” medan förvaltningsrätten säger sig kunna urskilja att körspöet använts vid ett tillfälle och att det då ”ser ut som att körspöet används på ett försiktigt vis”. Utöver den uppenbara meningsskiljaktigheten är rätten oenig i vissa drag och tycks emellertid sakna viss förståelse för innebörden av prispengar då rätten anser vitesbeloppet om 30 000 kronor per överträdelse är rimlig men har nämnden förstått hur prispengarna fördelas? Likväl är beslutet att avslå överklagandet vilket överklagats av Joakim och sannolikt kommer målet att prövas i kammarrätten. 

Ett prejudikat – vägledning i liknande fall inför framtiden – vore önskvärt men då behöver fallet också tas upp i ytterligare en insats, Högsta förvaltningsdomstolen, vilket är mycket ovanligt. Just nu är det mycket oklart vad som egentligen gäller: sportens regelverk eller lokala länsstyrelsers engagemang? Det är tydligt att Svensk Travsport eftersträvar ett tydligare ramverk för i samma andetag som förbundet bistår Joakim Lövgren uttalar sig vd Maria Croon i fallet med Pierre Nyström till Expressen: ”Det som banveterinären uttryckte då var att det här inte hör hemma i travsporten och det står vi för också. Det är inte så vi ska behandla hästarna, vi välkomnar att det här prövas på det sättet som det görs nu.” Hon säger även att det är en av de värre drivningarna och bilderna som setts på en häst efter ett lopp de senaste åren och av löpningsfilmerna att döma är det omöjligt att dra någon annan slutsats än att den händelsen är mycket allvarligare än Lövgrens.

Låt vara att ST väljer att bistå den sistnämnde med ekonomisk hjälp av principiella skäl – det finns en viss underton i ST:s syn på den händelsen jämte Nyströms. Utöver det exceptionellt ovanliga myndighetsutövandet förefaller det också mycket märkligt att endast – och just – Lövgren fråntagits rätten till användande av körspö. Som skrivet här på ledarplats i samband med det beslutet: ”Därför är det av yttersta vikt att verkligen föra en dialog, förstå varandra och hitta en samsyn – en väg framåt. Nu är det ’vi mot dem’ från båda håll och det förhållningssättet har inte löst många problem.” Läget är oförändrat vad gäller den saken, reglementet har skärpts men det bör även påpekas att länsstyrelsen just nu handlägger ett likartat ärende för händelse som inträffat efter årsskiftet och därmed de skärpta reglernas inträde. Givetvis är utgångspunkten att inget djur ska lida av, indirekt, påtvingad medverkan i travlopp samtidigt som det måste finnas en kunskap om såväl sporten i allmänhet som körspöet i synnerhet från myndigheterna. Varför inte forskning? Den biten lyser nämligen med sin frånvaro och resonemang samt slutsatser från olika håll känns inte alltid särskilt väl underbyggda.