Ledare: "En ovanligt välkomponerad upplaga av Elitloppet"
Årets upplaga av Elitloppet ser ovanligt välkomponerad ut. Rollerna mellan de 16 deltagarna är näst intill perfekt besatta.
Sex svenskar är lagom många. Fem fransoser likaså.
Därutöver två verkligt långväga gäster, från andra kontinenter (Australien och Nordamerika), en italienare, och – i sista momangen – också två grannlandsbidrag (Finland och Norge).
En näst intill optimal mix.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.
Tre gamla mästare (Don Fanucci Zet, Hohneck och Etonnant) ger en tung stjärnglans.
Dessutom finns där en riktig underdog bland alla de annars så högadliga ekipagen; precis som ifjol är amatörbyggde A Fair Day ånyo Elitloppets drömskimrande och bonnromantiska sagoinslag.
Daniel Wäjersten och Daniel Redén är de tränare som lyckats få med mer än en häst i Elitloppet – vilket känns rimligt, utifrån statusen på de båda stallen. Det är också Daniel och Daniel som har de två (svenska) huvudfavoriterna, det vill säga Borups Victory och Francesco Zet.
Den allra roligaste vinnaren vore möjligen The Locomotive. En triumf för ett gästande ekipage från den tvärt motsatta sidan av jordklotet, skulle vara en enorm succé för Elitloppets rykte och ambitionen att vara världens bästa och mest internationella travlopp.
The Locomotive har förberetts minutiöst. Har varit på plats i Sverige i snart sex veckor, och tycks ha acklimatiserat sig perfekt. Han kan bli den förste finalisten från ”Down Under”. Fast att seriöst tro på seger mot alla europeiska kanoner, är kanske att önsketänka lite väl mycket.
De flesta rollfigurer finns alltså här. Men kvaliteten individ för individ, är nog ändå aningen lägre än i fjol.
Någon USA-flagga lyckades Solvalla inte locka hit i år heller. Det är förstås synd.
Som alltid finns det också en del fysiskt betingade återbud, som general Anders Malmrot inte kunnat göra nånting åt.
Gamle svenske elitloppstvåan (från 2023) San Moteur har inte varit i full landslagsform på ganska länge nu.
Från Frankrike saknar vi värstingar som den suveräne regerande mästaren Horsy Dream, och den absolute världsettan Idao de Tillard – samt även fjolårets makalöse Harper Hanovers-vinnare Izoard Vedaquais.
Ingen av dessa tre är i samma tävlingsmässiga skick som förra året, och kan inte komma.
Det franska laget ser ändå okej ut, med bland andra rutinerade speedkulan Go On Boy, och sent inkastade jokern Hooker Berry, som ju faktiskt vunnit Prix d’Amérique (2023).
Många ramlopp, både lördag och söndag, ser fantastiska ut. Solvallas franska ”Deauville-plan”, med cirka 15 hästar, kommer fullproppat med storstjärnor som förgyller helgen.
En del lördagshästar skulle faktiskt ha kunnat vara med i Elitloppet, de också; till exempel Devilish Hill, Ideal San Leandro och Dancer Brodde från Sweden Cup, East Asia från Diamantstoet-finalen, och Inmarosa, It´s A Dollarmaker och Kentucky River från Harper Hanovers Lopp.
På söndag vimlar det av unga talanger som nog kan tänkas dyka upp i själva Elitloppet, så småningom: I synnerhet obesegrade fransk-italienska treårsmonstret Ginostrabliggi, men kanske också häftigt omsusade fyraåringar såsom Allegiant, Free Time Jepson och Frank Gio.
Två tränare, Alessandro Gocciadoro (7) och Daniel Redén (5), har för övrigt tillsammans mer än hälften av deltagarna (12 av 21) i Elitloppets lillebror, Sweden Cup – en lite märklig detalj.
Ämnen i artikeln
Så jobbar Travronden med journalistik
Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.