Sveriges ledande travtidning
ANNONS

Ledare: "Spelfrågorna verkar ha sprungit ifrån politikerna"

Foto: MARIA HOLMÉN / TR BILD
Hur är intresset för spelfrågor i riksdagshuset? Foto: MARIA HOLMÉN / TR BILD

Veckans ledare handlar om spelfrågor på politisk nivå där landets styrande verkar ha ett högst medelmåttigt intresse.

Publicerad:

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstagande i texten.

Miljontals svenskar är kunder hos ett eller flera spelbolag. Spelinspektionen publicerade nyligen undersökningen ”Allmänheten om spel” som visar att 75 procent av svenskarna spelat om pengar de senaste tolv månaderna. Således är det ingen överdrift att påstå att spel om pengar tycks vara ett nöje hos en stor del av befolkningen (61 procent i undersökningen anger just det skälet). Medierapporteringen handlar emellertid ofta om ytterligheterna: Någon som vunnit en herrans massa miljoner på antingen Lotto/V75 eller spelmissbruk och dess hemska följder.

Spel har inte sällan setts som något negativt, åtminstone i en högst tveksam gråzon. Kontanter som betalmedel ökade naturligtvis risken för att svarta pengar användes och historiskt har verksamheter knutna till spel inte haft samma krav på sig som nu. Spelpaus – självavstängningsverktyget – är en formidabel succé, om än utan stora rubriker. Möjligheten att säga nej tack till reklam och stänga av sig från spel har garanterat räddat många familjer och privatekonomier.

Det är också i den riktning som det politiska språket har travat. Annat var det förr. Civilekonomen Erik Åsbrink, socialdemokratisk finansminister i slutet av 90-talet, var med och drev igenom frågan om statliga kasinon. Minskat illegalt spelande, ökad sysselsättning, positiva effekter för turismen och pengar till statskassan var argumenten.

”Ingen av de viktigaste frågorna. Mer en kul krumelur”, sade Åsbrink om arbetet till Göteborgs-Posten som i höstas belyste Casino Cosmopols kräftgång. Nyligen kom beskedet att Casino Cosmopol i Göteborg samt Malmö kommer att stängas, det är inte längre lönsamt.

Den svenska kasinoverksamheten har, i ett internationellt perspektiv, hämmats av att vara statligt ägd, vara begränsade med bonusar och marknadsföring samt framför allt spelansvarsåtgärder – bland annat behöver kunderna numera registrera sig vid varje bord eller maskin vilket försämrar upplevelsen drastiskt. Många av beståndsdelarna är positiva och sunda. Den största nackdelen är förstås explosionen av nätkasinon som konkurrerat ut ”slotmaskiner” i fysisk miljö.

Kanske har tiden sprungit ifrån fysiska kasinon? Spelfrågorna verkar också ha sprungit ifrån politikerna. Martin Wannholt, partiledare och kommunalråd för lokala partiet Demokraterna i Göteborg, reagerade så här på nyheten:

”Jag tycker att det här är jättebra. Jag tolkar det som att detta innebär att färre spelar bort sina pengar och hamnar hos speldjävulen.”

I början av coronapandemins start beslutades det om tillfälliga spelansvarsåtgärder riktat mot nätkasinon. Klokt, tyckte säkert många. En smula ironiskt att Stödlinjen kort senare presenterade sin halvårsrapport för 2020 som visade att antalet kontakter minskade under tiden då politikerna förutspådde ökad risk (!): ”Den största minskningen skedde under pandemins initiala skede i mars till maj.”

Nu föreslås höjd spelskatt från 18 till 22 procent med start från 1 juli 2024 och mycket talar för att det blir så (definitivt beslut i vår, reds. anm.). En höjning som påverkar ATG negativt, i storleksordningen 200 miljoner kronor per år. Finansminister Elisabeth Svantesson, som presenterade budgetpropositionen, har inte gått att nå för en intervju om höjningen och hur politikerna ser på dess effekter. Alexandra Anstrell, moderat riksdagspolitiker, tycker däremot inte att förslaget är positivt, vilket hon motionerat om – men det faktum att hon sitter i försvarsutskottet vittnar om hur ointressant spelmarknaden, som 2022 nettoomsatte 27,4 miljarder, är för många av de styrande.

Mot bakgrund av detta kan det närmast framstå som fånigt att speljättarna ATG och Svenska Spel bråkat om orden ”trav och galopp”, är det spelmarknadens största problem? Till protokollet bör föras att spelbolagspamparna också bedriver rimligt påverkansarbete.

Tänk att en finansminister uttryckt kasinofrågan som en ”kul krumelur”. Finns det någon politiker som vågar uttrycka en glädje över spel 2024? Intresset för spelmarknaden är snudd på skrämmande sävligt – om det inte handlar om begränsningar. Trots det är politikerna tysta om att blackjack på krogen inte omfattas av Spelpaus.

Vad det beror på, tro?

ANNONS

Ämnen i artikeln



Så jobbar Travronden med journalistik

Uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor på vår information och att vara på plats där det händer. Vi följer de Pressetiska reglerna och vår nyhetsjournalistik ska präglas av trovärdighet och opartiskhet.