S: "Förenkla för företagen är en prioriterad fråga"

HÄSTNÄRINGEN

• Hur ser ni på att beståndet av travhästar minskar och att allt fler har svårt att ha råd att äga travhäst? Är det travsportens problem? Eller kan staten göra mer för att stimulera återväxten?

– Hästnäringen är en viktig del i att skapa fler starka företag och regeringen vill skapa förutsättningar för näringarna att växa. Här har staten en roll när det kommer till att skapa möjligheter att driva företag på landsbygden, exempelvis för företag som kopplar till travsportsnäringen. Det handlar om allt ifrån fungerande infrastruktur till att förenkla reglerna och verka för en likvärdig kontroll.

• Enligt hästföretagarna är det svårare att uppföra häststall än att inneha kor eftersom de kategoriseras någonstans mitt mellan bruksdjur och sällskapsdjur i statens kategoriseringar. Det gäller till exempel vid ansökningar av investeringsstöd och strandnära bete. Ska det behöva vara så? Vad hindrar er från att ändra det här?

– Landsbygdsföretagare med travhästar har som andra landsbygdsföretagare möjlighet att söka investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet. Ett av kriterierna för detta stöd är att investeringen ska leda till ökad sysselsättning inom företaget. Här finns fastställda kriterier som de enskilda länsstyrelserna följer när de ska prioritera mellan de ansökningar som har kommit in för att kunna besluta om stöd. Regeringen följer noga hur de olika stöden inom Landsbygdsprogrammet fördelas mellan olika åtgärder, bland annat hur mycket stöd som går till satsningar inom hästområdet.

– Vad gäller strandnära bete är det viktigt att värna allemansrätten, vilket innebär att det finns restriktion kring om man exempelvis vill sätta upp stängsel inom strandskyddat område, då krävs till exempel att man söker dispens för åtgärden. Men för att underlätta för bland annat jordbruk av viss omfattning finns sedan länge ett undantag från dispensplikten som regleras i Miljöbalken. Det kan dock vara svårt att dra en gräns för vad som till exempel är jordbruksverksamhet som omfattas av undantaget och vad som är en ren hobbyverksamhet, vilket kan göra regeltillämpningen svår att förutsäga för den enskilde. Däremot konstaterade Mark– och miljööverdomstolen i ett enskilt ärende att bete med travhästar på en fastighet klassad som lantbruksfastighet ändå var att betrakta som jordbruksverksamhet.

ARBETSPOLITIK

• Hästnäringen får allt svårare att rekrytera yngre och kunnig personal till sina stall och många väljer att lämna grovarbetande yrken – hur ser ni på den utvecklingen? Vad kan man göra för att stimulera arbetstagande?

– Vi ser att det finns ett problem att rekrytera yngre och kunnig personal till flera av de areella näringarna. Samtidigt som vi vet att det finns många intressanta och meningsfulla jobb som erbjuder möjlighet till egen utveckling och innebär stort eget ansvar, inte minst inom hästnäringen. Sedan har ­positiva nyheter kommit på den fronten, elva procent fler söker sig till naturbruksutbildningar idag än för två år sedan.

– En viktig del är att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Det handlar bland annat om näringen behöver reglera löner, arbetstider och andra anställningsvillkor på ett tydligt sätt. Men också om att förebygga arbetsskador och att förbättra arbetsmiljön, inte minst för minderåriga, på ridanläggningar. Jag vet att detta också är något som man jobbar med inom hästnäringen.

– Regeringen stödjer också arbetet genom till exempel de utbildningar och den forskning som genomförs inom Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och på Riksanläggningarna samt genom att bland annat organisationer som Hästnäringens nationella stiftelse (HNS) får medel för att driva ett utvecklingsarbete.

• Många yrken inom hästnäringen är låglönejobb och långt ifrån alla har avtalsenlig lön. En del har inte ens kollektivavtal. Vad gör ni för att förbättra för dem? 

– Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadens parter reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Det är en viktig princip att villkoren sätts av parterna och inte regleras genom lagar. Men bra arbetsvillkor är en viktig del i näringens arbete för att locka fler till att arbeta inom hästnäringen, här har arbetsgivare och fack ett stort ansvar.

FORSKNINGSPOLITIK

• HNS, som är Hästsportens Nationella Stiftelse, har ingen tryggad finansiering i och med övergången till licensmarknaden. Kommer hästforskningen att försvinna? Är den inte värd statligt stöd?

– Frågan om HNS fortsatta finansiering hanteras just nu inom regeringskansliet. För åren 2019 och 2020 planeras en övergångslösning i form av en förlängning av det avtal som finns med ATG:s ägare. Därutöver tillsattes Anna Lena Sörenson den 17 augusti 2018 med särskild utredare av vissa frågor som inte hanns av Spellicensutredningen, bland annat den långsiktiga finansieringen av HNS samt en analys av frågan om marknadsavgifter. Från och med 1 oktober leder hon arbetet för att klargöra förutsättningarna att verka på spelmarknaden för såväl Svenska Spel som idrottsrörelsen och hästnäringen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2020, och därför behövs en övergångslösning. Utredaren kommer att arbeta med en eller flera referensgrupper vid sidan av experter och sakkunniga tjänstemän. Vi ser inga tecken på att hästforskningen kommer att försvinna.

DJURPOLITIK

• Det svenska djurskyddet anses vara ett av de bästa i världen. Samtidigt finns det en konflikt mellan hästnäringen och Jordbruksverket när det gäller djurskyddskontrollerna. Hur ser ni på det? Vad gör ni för att förbättra relationen?

– Det är viktigt med en god och förtroendefull relation mellan näring och myndigheter, inte minst när det kommer till kontroller. Både Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten och rättssäkerheten i djurskyddskontrollen. Regeringen vill också se ett permanent råd för djurskyddskontroll och har gett Jordbruksverket i uppdrag att stödja kompetensutvecklingen och utvecklingen av IT–teknik som ska bidrar till att öka kvaliteten och likvärdigheten i kontrollerna. Jordbruksverket har även fått i uppdrag, att i nära samarbete med bland annat företrädare för näringen, att föreslå hur ett system för ökad kunskapsöverföring och samverkan mellan myndigheter och näringen kan inrättas i syfte att främja en god djurhållning och företagens lönsamhet.

LANDSBYGDSPOLITIK

• Regeringens stödpaket till landets bönder riktade främst in sig på nöt– och grisbönder. Varför får inte hästnäringen samma prioritet?

– Vårens och sommarens extrema torka har fått konsekvenser för stora delar av samhället. Regeringen har tagit fram ett akut stöd som riktar sig till lantbrukets livsmedelsproducerande djur. Det är svåra avvägningar vi har gjort i arbetet med att skapa möjligheter för att snabbt få till ett krisstöd. Åtgärderna under 2018 riktar sig till de djurproducenter som vi idag bedömer är de som är i störst behov av stöd. Samtidigt som regeringen noga följer konsekvenserna av årets torka och löpande kommer att bedöma behovet av ytterligare åtgärder.

• Landsbygden, där många inom hästnäringen befinner sig, drabbas av den urbaniseringsvåg som driver genom Sverige. Hur kan ni få dem att stanna och samtidigt erbjuda tillfredställande service?

– Regeringen har lagt om politiken för Sveriges landsbygder. Vi har genom att förankra ett ambitiöst och långsiktigt mål för en sammanhållen landsbygdspolitik skapat långsiktiga förutsättningar för landsbygden. Som en del i det arbetet har regeringen beslutat om ett stort företagspaket. Det handlar om satsningar på närmare 890 miljoner kronor under åren 2019–2020 för att öka företagens konkurrensförmåga och stärka möjligheterna att möta de utmaningar som följer av långa avstånd och glesa befolknings– och näringslivsstrukturer.

– Regeringen har också beslutat om ett flertal åtgärder för att öka tillgängligheten till service i hela landet. Under 2017 satsade vi exempelvis 174 miljoner kronor på insatser som ska öka tillgängligheten till kommersiell service på landsbygden. Det handlar om lanthandlare, mackar och servicepunkter i hela landet. Regeringen har också fattat beslut om att omlokalisera 20 olika myndigheter från Stockholm till andra delar av landet, och vi har beslutat att det ska finnas 140 statliga servicekontor spridda över landet senast i december 2020. Men vi har bara börjat, det finns mycket kvar att göra för att vända utvecklingen på svensk landsbygd.

NÄRINGSPOLITIK

• Många hästföretagare är småföretagare. De tycker det är krångligt regelverk och dyra avgifter för att anställa personal i sina småbolag. Vad säger ni till dem? 

– Att förenkla för företagen är en prioriterad fråga för regeringen och vi gör insatser för att handläggningstiderna ska minska och att det ska bli enklare för företagen att följa regelverken. Regeringen lägger även stort fokus på att företagens kontakter med myndigheterna ska kunna ske digitalt i större utsträckning. Skapas digitala tjänster utifrån företagens behov finns det helt andra möjligheter att både minska alla de uppgifter som företagen ska lämna till myndigheter. Men även att tillämpningen av lagstiftningen blir mer lika i hela Sverige.

– För att underlätta för enmansföretag att anställa och växa infördes därför den 1 januari 2017 det så kallade växa–stödet för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Den 1 januari 2018 utvidgades växa–stödet till att även gälla för vissa aktiebolag och handelsbolag. Växa–stödet innebär att arbetsgivaravgifterna under högst tolv månader sänks från 31,42 procent till 10,21 procent för den först anställda medarbetaren i företaget.

– På det här sättet sänker regeringen tröskeln så att fler företagare vågar ta det där första steget och får möjlighet att växa och på sikt bli framtidens stora arbetsgivare.

SPELPOLITIK

• Spellagen infördes utan en klar bild om hästnäringens återfinansiering. Nu dröjer utredningen till 2020 och en hel bransch svävar i ovisshet. Är det rimligt? Varför slutade det så?

– Spellicensutredningen var väldigt omfattande och hade många svåra frågor att hantera. Tyvärr hanns frågorna om bland annat förutsättningarna att verka på spelmarknaden för såväl Svenska Spel som idrottsrörelsen och hästnäringen inte med fullt ut. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur en finansieringsmodell för spel på häst– respektive idrottstävlingar, såsom en marknadsavgift, kan utformas. Analysen ska ge ett underlag för en bedömning av hur statens förhållande till dessa aktörer ska utformas framöver. Utredaren kommer att arbeta med en eller flera referensgrupper vid sidan av experter och sakkunniga tjänstemän. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2020, och därför planeras en övergångslösning för hästnäringen för åren 2019 och 2020.

• Spellagen verkar vara en samstämmig succé. Hur ser ni på att antalet spelberoende i Sverige ökar? Och vad mer kan göras för att stärka konsumentskyddet?

– Den nya spelregleringen som träder i kraft den 1 januari 2019 ska bland annat stärka konsumentskyddet på spelmarknaden och de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas. Allt spel om pengar ska som huvudregel ske under licens.

– Omregleringen av spelmarknaden kommer löpande att följas upp. Regeringen gav redan i april 2018 Statskontoret att göra en sådan utvärdering. Och i anslutning till att regeringen lämnade sitt förslag till ny reglering tillsattes även en utredning som bland annat ska överväga behovet av ytterligare åtgärder för att minska skadeverkningarna av de spel som sker online och på värdeautomater.

UNGDOMS– OCH IDROTTSPOLITIK

• Både ridsporten och travsporten anses vara dyra och det är svårt att få med alla. Är det rimligt? Vad görs för att ge barn– och ungdomsverksamheter inom hästsporten en bättre chans att fånga upp fler?

– I stort är det fler tjejer än killar som aktiva inom hästsporten som är en av de största idrotterna. Vad görs för att de ska få lika stora resurser och tas på samma allvar som annan idrott?

– Regeringen vill skapa lika förutsättningar för alla barn, det rör också att barn oavsett bakgrund ska kunna utöva olika sporter.

– Under hela mandatperioden har regeringen ökat stödet till idrottsrörelsen, och 2018 kommer idrotten ha fått 258 miljoner kronor mer jämfört med 2014. Bland annat har regeringen tillsammans med Riksidrottsförbundet gjort särskilda satsningar på att öka idrottandet i socialt utsatta områden och bland nyanlända. Det samlade stödet till idrotten kommer 2018 uppgå till knappt två miljarder kronor. Hur dessa pengar ska användas för att fler barn ska kunna utöva olika sporter är något som behöver bestämmas lokalt, i samverkan mellan kommun och idrottsrörelsen.

– Med anledning av statens avtal med ATG för finansiering av Hästnäringens Nationella Stiftelsen (HNS) finns öronmärkta medel för att just skapa och utveckla ridsporten för barn och unga. Det finns årligen sex miljoner kronor, som ska gå till särskilda satsningar på barn– och ungdomsverksamhet inom hästsektorn och 33 miljoner kronor ska avse utbildningsverksamhet, inklusive hästsportens ansvar för delfinansiering av hippologutbildningen och hovslagarutbildningen.

INTEGRATIONSPOLITIK

• Hästnäringen har visat ett stort engagemang för flyktingar och ensamkommande. Hur ser ni på svårigheterna med att få ekonomiskt stöd för projekt som stimulerar integration?

– Integrationen är en stor och viktig fråga där politiken och näringen kan jobba tillsammans. Därför finns det också finns flera möjligheter till finansiering av projekt, som har till syfte att möjliggöra integration i Sveriges landsbygder och bidra till att skapa nya jobb.

– Ett exempel är möjligheterna inom Lokalt Ledd Utveckling genom leader–metoden, som möjliggör att projekt med lokal förankring kan genomföras på landsbygden. Ett annat exempel är medel för samarbetsprojekt inom landsbygdsprogrammet, som Jordbruksverket har utlyst över sommaren. Syftet var att finansiera samarbetsprojekt som ska ge jordbruksföretag möjlighet till att bredda sin verksamhet genom integrationsfrämjande verksamhet. Det är väldigt glädjande att hästnäringen har engagerat sig.